Historisk bloggdag-besökare från jordklotets alla världsdelar

Man tager sig för pannan. 
Efter snart nio års bloggande hade min blogg exakt kl. 16.00, besökare från jordklotets alla världsdelar. 
Samtidigt. 
Det har mig veterligt aldrig inträffat förr i mitt vilda bloggliv. 
Denna soliga tisdagseftermiddag i Lomma, tog jag mig för pannan och tappade hakan. Exakt klockan 16.00. 
Kolla in världskartan från mitt blogginstrument, nederst på löpsedeln här ovanför. Australien, Asien, Europa, Afrika, Nord-och Sydamerika. 
Historisk dag för min blogg. 
Har jag missat något, ber jag om ursäkt.
Hur det gått till?
Det kan jag inte förklara.
Sverige är som ni kan se i svart. 
Det beror på att de flesta besökarna givetvis kommer från mitt eget land. 
Nu vill jag skryta. 
Frågan är för vem jag ska skryta? 
Jo, för dig som precis läst detta. 
Du hänger just nu på jordklotet tillsammans med Calle Rockbäcks BLOGG. 
Tack för du finns. 
Och håll dig fast.

Efterlysning: Vem från Grönlandshavet besökte Calle Rockbäcks BLOGG?

Jag har sedan starten av bloggen för snart nio år sedan, gjort en och annan efterlysning. Förvånansvärt ofta har jag fått napp. Den eller de, jag har efterlyst, har skickat mail eller ringt upp mig. 
Fantastiskt. 
För så är det faktiskt. 
Min blogg far omkring som en tätting i hela världen. Jag kollar varje kväll från vilka länder besökarna till bloggen kommer från. 
Lägger man samman de nio årens besökarländer, är det inte många som saknas. Jo, Afrikanska länder som är sparsmakade. 
I veckan fick jag för första gången fem besökare från Svalbard med största ögruppen Spetsbergen samt Jan Mayen som ligger i Grönlandshavet längre söderut. 
Jan Mayen?
En pytteliten ö i ingenstans. 
På Jan Mayen finns norska försvaret med forskningsstationer. I Puppebu finns ett hus som mer ser ut som en låda-se löpsedeln. 
Klart som korvspad, att man blir nyfiken. 
Jag skulle bli överlycklig om ni eller någon av er, hörde av sig till mig. Kan faktiskt vara så att det är några personer som åkt med ett kryssningsfartyg i Arktis. 
Bilden här nedanför, har jag lagt in en förstoring av den lilla, lilla ön Jan Mayen. Mest känd för oss genom diverse väderrapporter. 
Livet har onekligen sina spännande sidor-och platser.

Ryssland invaderar Calle Rockbäcks BLOGG

Sommar månaden juli som vi nu säger tack och farväl till, har varit en märklig upplevelse, för en gammal ärrad bloggare. 
Ungefär i mitten av månaden kom det en massiv invasion av finnar till bloggen. Det rörde sig om flera tusen på en och samma gång, i stort sett. 
Experter anlitades. 
Ingen kunde ge någon vettig förklaring till detta enorma intresse från grannlandet Finland. Snart nog klingade intresset av. Blev normalt. 
Den senaste veckan fick så ryssarna blogg spader. Calle Rockbäcks BLOGG blev plötsligt högsta mode i Ryssland. (texten fortsätter efter bilden)

Ni kan själva se på bilden här ovanför som jag fått från mitt bloggverktyg. Ryssland är alldeles svart med besökare till min blogg (grönt från andra länder). 
Nu kom det plötsligt in tusentals ryssar. 
Sju dagar i veckan. 
Invasionen pågår fortfarande. 
Även denna gången är intresset för mina blogginlägg helt obegriplig. Jag har publicerat närmare 3500 blogginlägg sedan starten 2008. 
Nu kan jag se att ryssarna sprider sig som drönare över gamla blogginlägg. Orsaken är lika mystisk som den finska invasionen. 
Kanske är det så, att när Ryssland inte får vara med i Rio-OS för all doping, finner man tröst i min blogg. 
Långsökt. 
Visst. 
Andra sidan har jag inga dopingtester. 
Till min blogg är alla människor välkomna: både dopade som rena läsare. 
Ett märkligt originellt avtryck i juli 2016 blev det allt. 
Vi möts i augusti med nya friska tag. Möjligen med en och annan finsk pinne. Bakad av en rysk babusjka.
Hipp som happ. 

Besökare från Östtimor på Calle Rockbäcks BLOGG

Det är möjligt att ni tycker jag är barnslig. Vilket är helt riktigt. 
Jag blir fortfarande glad som en liten gosse över exotiska ting. 
Ungefär som när upptäcktsresanden, Sten Bergman, under 1950-talet kom hem och berättade om sin far som var kannibal. Jag fick liksom aldrig nog. 
Därför blev jag nästan chockad över att bloggen redan vid starten 2008 lockade besökare från när och fjärran. 
Väldigt mycket USA, Ryssland, Tyskland, Kina och andra länder runt vårt klot. 
Visst, jag har ett översättningsverktyg som fixar översätta bloggen till ca 38 språk, men ändå.

Här om dagen dök det plötsligt in en besökare på bloggen, från ett land som aldrig tidigare varit min gäst. 
Från Östtimor. 
Ärligt talat. 
Jag blev alldeles nipprig. Barnet i mig vaknade. 
Östtimor? 
Var låg det landet? 
Jag googlade hit och dit och fick fram; 
Östtimor är Asiens yngsta land. Det blev självständigt i maj 2002 efter ett kvarts sekel av indonesisk ockupation. Landet ligger mitt i den indonesiska övärlden och utgörs av den östra halvan av ön Timor, som i övrigt tillhör Indonesien. Drygt 1 200 000 bor på ön. Huvudstaden Dili. Har en egen ståtlig Kristusstaty. Bara en sådan sak. 
Vackra paradisstränder och kaffeodlingar finns det gott om. 
Den ende i min bekantskapskrets som är i faggorna är bloggens egen äventyrare, Rolle af Trollhättan. 
Han reser just nu runt på Taiwan, fast det är en helt annan historia.