Färdtjänst-kaos är granne med Gud (kåserande text)

Färdtjänst, Färdtjänst gamle vän
Festligt att du lever än
Men du ser rätt krasslig ut
Snart hörs ditt sista tut

Vi som var med minns Stefan Demerts dänga för 50 år sedan. En protest mot Statens Järnvägars nedläggning av järnvägar. 

Jag bytte ut SJ mot färdtjänst. 

Det funkar sjunga det också. 

Jag har nämligen varit med den långa resan med färdtjänst. En utmärkt service. 

Om det fungerar, vill säga.

Redan för 35 år sedan hade jag färdtjänst några år. På den tiden fungerade det så, att man ringde och beställde en vanlig taxi. På plats visade man upp ett skrynklig papper. 

Intyget från kommunen. Funkade alldeles utmärkt. Sedan var det bara åka hur långt som helst för 5-10 kronor. 

Under 1990-talet påbörjades en omfattande omläggning. Patienterna skulle allt mer vårdas i hemmen. Långvårdsklinikerna och Ålderdomshemmen lades ner. Hemtjänsten bygges upp. Taxis färdtjänstuppgift blev betungande. Landstingen tog över. Fordon köptes in. En helt ny organisation såg dagens ljus. 

Dagens ljus blev också dagens mörker. 

Problem uppstod. 

Inte minst kostnaderna drog iväg. Patienter glömdes bort m m. Det blev stökigt. Då kom någon på den lysande idén. 

Varför inte lägga ut färdtjänstbeställningen till ett land i Afrika? Små löner. Pengar att tjäna. 

Det lät som en sketch av Hasse&Tage. 

Därför ringde jag i november 2014 ner till Dakar i Senegal, Afrika-se vinjettbilden. 

Frågade som svensk jag är, hur vädret var. 

”Varmt och skönt,” kvittrade en ung kvinnlig röst i mitt öra. Kände mig korkad. 

Det var ändå varma heta Afrika. Dessutom kom svaret på utmärkt svenska. 

Färdtjänsten fungerade utmärkt. 

Numera ringer jag färdtjänst i Sverige. Glöms bort mitt i natten och får lifta hem. 

I veckan möttes jag också av beskedet. 

”Ring inte hit. Vi har kraftiga förseningar.” 

Färdtjänst-kaos är granne med Gud.

Passar det också.