Ni som följer bloggen
vet att jag är förtjust i damhandbollslandslaget. Jag är bergtagen
över deras teknik, hårdhet, fart och skottförmåga.
Spänningen
monumental.
Blir nästan för mycket i TV-soffan. Vet inte riktigt
vart jag ska ta vägen.
I kväll är det så
tid igen.
Frankrike i kvarten i handbolls-VM. Olympiska mästarna
från Tokyo 2020.
Det blir ingen promenad i parken tillställning.
Tid för en ny nervpärs i TV-soffan.
När det sätter in som värst,
skickar jag och kompis, Leif Georg, SMS till varandra som galningar.
Vi söker en tröst som inte finns att få. Våra svenska amasoner
hänger och dinglar i våra nervtrådar.
Amasoner var i grekisk
mytologi en stam av iranska kvinnokrigare.
Oslagbara. Det är en
sådan liknelser vi får ta till i kvällens match: Hagman, Roberts,
Strömberg och allt vad amasonerna heter.
Målvakten Johanna Bundsen,
får gärna spika igen kassen. Det gäller få de franska nerverna i
dallring.
Nu kör vi!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar