Rapport från TV-soffan: MFF:s supporterprotest-himmelsblå skillnad

Det är en sak sitta på Malmö Stadion och uppleva den påkallade tio minuter långa tysta protestaktion. En helt annan sak hemma i TV-soffan. Fast ändå inte, om herrskapet förstår  vad jag menar. 
MFF-supportrarna tillsammans med supportrar från Elfsborg stod knäpptysta utanför arenan i protest mot polismyndigheterna. Matchen mellan MFF-Elfsborg pågick för fullt inne på arenan. 
Relativt tomt-Storebror skickade mig bilden-men knäpptyst på norra supporterläktaren-se översta bilden på löpet. 
Det gjorde avtryck i TV-soffan. 
Ett stort avtryck. Inte minst ljudmässigt.
TV-kommentatorerna visste knappt varken in eller ut. Malmö Stadion är berömd för ett makalöst supportertryck, när Malmö FF spelar sina matcher hemma. 
Nu tyst. 
Även vi satt tysta i TV-soffan. Förvånade över den begravningsstämning som spreds från skärmen. 
Då, efter tio minuter, förändrades bilden som genom ett trollslag. In vällde horder med supportrar: glada, flaggviftande, sjungande, hoppande och till slut ett avgrundsvrål. MFF-klacken på plats-Lillebror skickade mig bilden.
Den himmelsblåa himlen över Stadion sprack upp i ett leende. 
”Kosläpp. En glädje som ett kosläpp,” fick TV-kommentatorn, Patrik Westberg, så träffande till det. 
Vi nästan applåderade i TV-soffan, åt Patriks kommentar. Vi insåg den väldiga klackens betydelse. 
Det här var på riktigt. 
Det syntes även på MFF-spelarna i andra halvlek. 
Elfsborg chanslösa. 
Bortspelade. 
MFF vinner med 4-1. TV-soffan hoppade nästan runt av glädje i rummet. En soffkram skickades iväg till Markus Rosenberg. 
Supportrarna på norra stå måste alltid finnas på plats. 
Inga bengaler brändes av. 
Bara en sådan sak. 
Även polisen höll sig borta. 
Jag sov extra gott i natt. 
Tack för det.