Rapport från TV-soffan: MFF:s supporterprotest-himmelsblå skillnad

Det är en sak sitta på Malmö Stadion och uppleva den påkallade tio minuter långa tysta protestaktion. En helt annan sak hemma i TV-soffan. Fast ändå inte, om herrskapet förstår  vad jag menar. 
MFF-supportrarna tillsammans med supportrar från Elfsborg stod knäpptysta utanför arenan i protest mot polismyndigheterna. Matchen mellan MFF-Elfsborg pågick för fullt inne på arenan. 
Relativt tomt-Storebror skickade mig bilden-men knäpptyst på norra supporterläktaren-se översta bilden på löpet. 
Det gjorde avtryck i TV-soffan. 
Ett stort avtryck. Inte minst ljudmässigt.
TV-kommentatorerna visste knappt varken in eller ut. Malmö Stadion är berömd för ett makalöst supportertryck, när Malmö FF spelar sina matcher hemma. 
Nu tyst. 
Även vi satt tysta i TV-soffan. Förvånade över den begravningsstämning som spreds från skärmen. 
Då, efter tio minuter, förändrades bilden som genom ett trollslag. In vällde horder med supportrar: glada, flaggviftande, sjungande, hoppande och till slut ett avgrundsvrål. MFF-klacken på plats-Lillebror skickade mig bilden.
Den himmelsblåa himlen över Stadion sprack upp i ett leende. 
”Kosläpp. En glädje som ett kosläpp,” fick TV-kommentatorn, Patrik Westberg, så träffande till det. 
Vi nästan applåderade i TV-soffan, åt Patriks kommentar. Vi insåg den väldiga klackens betydelse. 
Det här var på riktigt. 
Det syntes även på MFF-spelarna i andra halvlek. 
Elfsborg chanslösa. 
Bortspelade. 
MFF vinner med 4-1. TV-soffan hoppade nästan runt av glädje i rummet. En soffkram skickades iväg till Markus Rosenberg. 
Supportrarna på norra stå måste alltid finnas på plats. 
Inga bengaler brändes av. 
Bara en sådan sak. 
Även polisen höll sig borta. 
Jag sov extra gott i natt. 
Tack för det.

Hundratals boende kan drabbas av miljardprojekt i Lomma

När den politiska ledningen i en kommun planerar vända upp och ner på samhället, måste du som medborgare vara på tåspetsarna. Vi tar planerna om den planerade ombyggnaden från Lomma centrum till Oscars bro. 
Ett kommande miljardprojekt. 
Det är ett bra exempel. 
I höst kommer detaljplanen att presenteras. Det är målsättningen. Just nu jobbar de kommunala tjänstemännen för fullt med färdigställa planen som kommer påverka alla Lommabor. 
När de är klara kommer sedan planen att läggas ut till allmänheten för synpunkter. I Lommas fall vanligtvis på biblioteket. Det är så god demokrati fungerar. 
Problemet är att saker och ting redan i stort sett är spikade av den politiska makten. Så är den normala gången i alla kommuner. 
Det är mer ett spel för galleriet. 
Givetvis kan du överklaga saker och ting. Det leder oftast till en trist fördröjning av igångsättande. Inte mer. 
I tisdags kunde jag på bloggen avslöja, att flera hundra person boende i de fyra bostadsrättsföreningarna i hamnen med Höjeågatan som enda blodåder, riskeras ”låsas in”. 
Nu är det alltså läge att protestera. Det kan vara för sent när detaljplanen visas upp för allmänheten på biblioteket. 
Då är klockan redan fem över tolv. 
Ett annat direkt resultat med att ”låsa in” Höjeågatan, kan då också bli, att även de boende utefter Karstorpsvägen drabbas av ökad trafik. Där klagas redan i dag över nuvarande trafiktäthet. 
Så-upp till kamp. 
NU! 
FOTNOT. Läs också mitt blogginlägg i tisdags. Skrolla en bit ner.

Nagellack

Nagellack innehåller fyra viktiga komponenter: lösningsmedel, filmbildare, mjukgörare och färgpigment. Inte alls något märkvärdigt egentligen. 
Själv har jag inget behov, att måla mina naglar. Inte ens mina blånande tånaglar som kanske skulle mått bra av en omgång lack. 
Nu har det, emellertid,  plötsligt gått världspolitik i nagellacken. Det kan vi tacka en över måttan blyg och rar höjdhopperska för. Emma Green Tregaro, född 1984 i det i dag så invandrartäta Bergsjön i Göteborg. 

Emmas lilla söta protestmålning av sina naglar mot Rysslands antihomo-lag, fick Ryssland i ett nafs att förvandlas till Sovjetunionen. 
Stavhopperskan Jelena Isinbajeva gav det röda nagellacket med CCCP och hela rasket, ett ansikte. Välformulerad, enligt manus. Tro inte hon skrev det själv, nej, nej. Stavhopperskan dundrade på, så t o m, Leonid Brezjnev, tog ett glädjeskutt i graven. 

Vi som varit med under Sovjetunionens storhetstid, kände allt för väl igen tongångarna. Jelenas framträdande var mycket välregisserat. Putin som vridit tillbaka klockan minst 30 år i Ryssland, satt säkert och mös i sin kammare hemma i Kreml. 
Räkna med att Jelena Isinbajeva kommer att bli rikligt belönad för sin ryggborstning.
Förr i tiden belönades statens lakejer i Sovjetunionen med en skakig bil och lägenhet. I dag ser säkert Putin till att ”nationalidolen” Jelena, får en egen storslagen datja vid Svarta Havet som tack för hjälpen. 
Det gäller att dansa efter rätt pipa. 
Och hoppa högt, när makten kräver det.
Putin´on the Ritz...