Memoarflik: På toppen av den aktiva vulkanen Etna lekte jag med döden

Jag står på kanten till Etnas enorma huvudkrater. Långt där nere i vulkanens hemliga inre, ser jag glöden spy ut sin livsfarliga ånga som snart omger mig som moln. Hela tiden regnar svavelpartiklar över mig. Jag blir alldeles torr i munnen. 
Jag stirrar rakt ner i en aktiv vulkan-liten bild höger. 
Bilden av mig på löpsedeln tar min resekompis och numera bloggens äventyrare, Rolle af Trollhättan. 
Visst var vi rädda. 
Vi lekte på ett dumdristrigt vis med döden-3331 meter över havet. På toppen av den högst aktiva vulkanen Etna, vid Siciliens östra kust i Italien. 
En absolut livsfarlig plats. 
Året är 1973. 
Det senaste stora utbrottet låg två år tillbaka i tiden-se bilderna här nedanför. Vi sökte spänning och äventyret. 
Det fick vi med råge. 
Vulkanen kunde precis när som helst hosta till. Det hade räckt för skicka oss till de sälla jaktmarkerna. 
Några år senare strök 30 franska turister med när Etna plötsligt hostade. De dränktes av glödhet lava. 
Etna dödar folk.
Efter det förbjöd de italienska myndigheterna turister ta sig upp till huvudkratern. Därför är Rolles bild av mig stirrande ner i Etnas huvudkrater helt unik i sitt slag. 
Tydligen var myndigheterna förbud för snålt tilltaget. Ett förbud som kom efter fransmännen död. 
För i mars 2017 kom både journalister och turister till skada, när vulkanen fick ett utbrott. De fick lavastenar och het vattenånga över sig i samband med att glödande het lava fallit ner i omkringliggande snö och orsakat explosioner, enligt Aftonbladet. 
Detta trots man befann sig på en säkrat plats. 
Långt borta från huvudkratern, där alltså jag och Rolle stod 1973. Jag ryser av obehag, när jag tänker på det. 
Det är korkat att leka med döden. 
Annars tycker jag fortfarande vulkaner är väldigt spännande. 
Helst döda sådana. 
Tack.