Här på löpsedeln ett litet axplock av det som jag plockat fram, tack vare mitt nya liv med min el-skoter. Jag kan utan skryt-bara lite då-konstatera att Lomma har fått sin första nyhetsskoter.
Efter fler års isolering på grund av gångsvårigheter, förvandlades jag till en stugsittare. Gick som mest en tur runt grannarna, Boel och Bennys, rara Täppa fylld med blommor. Antingen med kryckkäppar eller med min rullator.
Jag kände mig som tjuren Ferdinand. Satt under min korkek. Luktade på alla grannars blommor. Använde min kreativitet för fylla bloggen. Hålla liv i både bloggen och mig. Det var inte mycket till input. Livet tog och livet gav.
Så en dag i början av augusti i år bestämde jag mig.
Nu fick det vara slut.
Jag måste ut i livet.
Bli en del av världsordningen.
Jag köpte mig en el-skoter.
Facit: det bästa jag gjort på mången goda år.
Världen-läs Lomma-öppnades genast upp för mig som en vacker utslagen blomma. Det fanns också gott om vilda bär att plocka som förvandlades till löpsedlar på min blogg.
Mängder med både kända och främmande människor kom/kommer fram till mig. Är glada att se Rockbäck på banan igen.
Jag får till och med kramar.
När jag med min el-maskin ska över en gata i byn stannar ALLA bilar ögonblickligen och släpper fram mig. En märklig upplevelse.
Jag är överväldigad av all vänligt bemötande. Vet inte hur jag ska kunna tacka alla. Det är nästan-men bara nästen-så jag blir gråtfärdig av värmen som strömmar mot mig. Ja, det har varit en fantastisk tid.
Jag har fått träffa en vacker muslimsk kvinna. Båtflykting som skapar ett nytt liv i Lomma. Mötet omtumlande både för mig och henne.
En härlig glassgubbe med strut.
Genomfört olika tester. El-skotern och fastnat i bankomaten.
På Vårdcentralen gick larmet när jag backade-PIP-PIP!
Ali och lingonen.
Kommunhövdingen, Anders Berngarn, lättade på hemligheter.
Pelle som räddade en liten flicka från drunkningsdöden.
Rånförsök mot en äldre dam i hennes garage samt många, många fler upplevelser. Små och stora nyheter.
Nu väntar emellertid vargtider: hösten och vintern.
Klimatet hårdnar.
Får väl sätta på snökedjor och dra på mig understället.
Tack för att ni alla finns.
Egentligen finner jag inga ord. Trots det blev det rätt många ändå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar