
Jag började dra i mig några deciliter, då och då. Det dröjde inte länge förrän matte började gasta till husse.
-Lilla Vovven stjälper i sig vatten som du drar i dig vin. Tio år (alltså vovven) och så, något måste vara fel.
Då gick också husse i spinn.
Därför fick jag kissa i en gammal tom glassburk.
-Va bra, skrek husse, precis som om det skulle vara så märkvärdigt. Har han inte själv pis..., förlåt, kastat vatten i en glassburk?"

-Nu ska vi ta ett blodprov, kvittrade Kerstin.
-Det känns inte, pep husse på behörigt avstånd.
Matte höll mig ömmare än vanligt.
Husse hade rätt. Jag vovvade inte alls.
I dag kom beskedet: mina njurar och hela jag är i toppskick. Kisset t o m bättre än husses vin.
De galna människorna runt omkring mig gastade och skrek.
-Det betyder lycka, förklarade husse.
Kalaset kostade husse 1500 spänn..he...he, där rök rätt många pavor vin."

"Jag tror ju inte att jag kommer hela vägen fram till Mora utan kommer snarare att ligga i framstupa sidoläge någonstans mellan Mångsbodarna och Evertsberg."
Då kontrar jag med:
-Malin, du ger väl inte redan upp?

1 kommentar:
Calle - klart jag inte ger upp på förhand! Ska slita i spåren hela veckan nu för att slippa framstupa sidoläge på söndag.
Skicka en kommentar