söndag 13 november 2016

Till min Far i himlen

På det här skolfotot är jag ca 9 år. Minns inte exakt. 
Däremot far, minns jag aftonbönen:
  
Gud som haver barnen kär, 
se till mig som liten är. 
Vart jag mig i världen vänder, 
står min lycka i Guds händer. 
Lyckan kommer, lyckan går, 
den du älskar, lyckan får.

Läste denna fina aftonbön som barn varje kväll, före jag skulle sova. 
På bilden här nedanför ser du mig ca 60 år senare. 
Visst har jag vuxit, far? 
I går kväll läste jag barndomens aftonbön igen. 
Till just dig, far, som aldrig fick höra mig läsa den i verkliga livet.

lördag 12 november 2016

Scooby Doo-Janne Andersson och svenska landslaget i fotboll

Om jag kunde skulle jag hoppa och studsa av glädje som Scooby Doo. I stället får jag glädjas åt den galna vovvens krumsprång: 
Sverige är äntligen på väg få ett riktigt landslag i fotboll. 
I många år fick vi slita med Hamréns fotbollsfilosofi som inte höll måttet. Inte nog med det. Det var också Sveriges bäste fotbollsspelare genom tiderna, Zlatan Ibrahimovic, landslag. Erik Hamrén förvandlades till Zlatans ödmjuke tjänare. 
Det måste fram. 
Det måste få sägas. 
Nu är både Zlatan och Hamrèn borta. 
In kom den glada gossen, Janne Andersson, född i Sankt Nikolai församling i Halmstad 1962. I VM-kvalet på bortaplan mot Frankrike såg jag förlossningen av ett helt nytt svenskt landslag i fotboll födas. 
Tacka Janne Andersson för det. 
Det var en stark början till ett komplett landslag som visades upp. Jannes fotbollsfilosofi genomsyrade hela laget. 
Borta var ängslan och osäkerheten. 
Samtliga elva på planen spelade för LAGET. 
Jag fick se en Ludwig Augustinssons vänsterfot. 
Jag fick se Emil Forsberg växa ut till en riktig stjärna. 
Jag fick se Andreas Granqvist, förvandlas till kraftverket från Krasnodar, klubben han spelar för i Ryssland. 
Jakob Johansson som spelade sin fjärde landskamp, men spelade som han inte gjort något annat i sitt liv. 
Jag fick också se att målvakten Robin Olsen hade tvål i händerna. 
Hur som helst. 
Visst sved den orättvisa förlusten med 2-1. I stället fick vi se ett nytt spännande landslag födas. Scooby Doo! Janne Andersson.

fredag 11 november 2016

Så ska Sverige slå Frankrike i VM-kvalet: Parkera en busspark

Räkna inte med någon champagnefotboll i kvällens VM-kval mot Frankrike på Stade de France i Paris. 
Om Sverige ska ha minsta chans till poäng, måste en hel busspark parkeras i försvaret. Räkna alltså med en defensiv fotboll som är in till döden tråkig. 
Fast även ett tight försvarsspel med parkerade bussar har faktiskt sin tjusning. Vi nördar kan faktiskt älska det. 
Det gäller stenhård disciplin. Inget slarv. Alla måste gå på topp.
Nu till hemligheten som inte är någon hemlighet.
Den svenske tränaren, Janne, Andersson, har utan tvekan en av världens bäste bussparkerar bakom kulisserna: Lars Lagerbäck. 
Minns hur han förvandlade Island till ett vulkanutbrott i sommarens EM i fotboll. Lars parkerade ett gäng bussar i försvaret. Det blev en stor succé. 
Lars Lagerbäck har naturligtvis tänkt ut en djävulsk plan åt Janne Andersson. Den viktigaste busschauffören blir mittbacken Andreas Granqvist. 
En rutinerad spelare. 
Redan i början av veckan kördes ett gäng bussar ner från Gävle till Paris, så det så. TV-soffan är putsad och klar. Minst lika bekväm som sitsen på en långfärdsbuss. 
Nu kör vi. 
Sverige vinner med 1-0. 
De franska storstjärnorna blir galna. 
Fastnar i bussparken.

torsdag 10 november 2016

Exklusivt: Lommabo jämför sig med Donald Trump

Vi börjar med bilden här ovanför. 
Donald har löshår. 
Det har inte jag. 
Däremot har jag påsar under ögonen. Det har Amerikas nye president fixat till med en skönhetsoperation. Påsar får nämligen alla gamla gubbar, så det så.  
Näsan. 
Titta på Donalds näsa. Rätt liten om man jämför med min stabila kran. 
Näsan växer under hela ens livstid. Donald kan inte haft mer än en prick till näsa som barn.
Donalds ansikte har någon plastikkirurg helt klart städat upp. Han är onaturligt slät och fin, medan mitt ansikte ser mer ut som en obäddad säng. 
Precis som vi män blir som fyllt 70 år. 
Donald föddes 14 juni 1946. Samma datum som jag och min hustru förlovade oss på Kosteröarna 1969. 
Donald är också nästan två månader äldre än jag. 
Pensionär. 
Den äldste som blir president i USA någonsin. 
PRO borde värva honom som medlem. 
När Jan Guillou fyllde 70 år i januari 2014, jämförde han det med dödens zon, 70-90 år. De flesta ”pass away” som Donald säger. 
Här lurar en dödlig fara på oss, Donald.
Donald är självklart vida överlägsen mig rent ekonomiskt. Hans Trump Tower på Manhattan, New York, är jag givetvis avundsjuk på. 
Det gör nästan ont. 
Jag vill också ha ett eget Tower på Manhattan.
När det gäller spel är Donald helt klart sämre än mig. 
För tjugotvå år sedan satte jag en tjuga på 4-0 till Sverige i fotbolls-VM mot Bulgarien. Det blev 4-0 till Sverige. 
Jag kunde kvittera över 1400 spänn. I början av 1960-talet hade jag också alla rätt på dåvarande ishockeytipset. Vann 15 riksdaler. Halva Sverige hade lika många rätt. Ishockeytipset blev ett fiasko. Lades snabbt ner. 
Fiasko har också Donald gjort inom spelvärlden. 
Kasinot, Trump Taj Mahal i Atlantic City, gick i konkurs. Det var nära dra ner Donald i dyn. Han fick leva på lånade pengar. 
Livet var ett elände för Donald. Samtidigt satt jag hemma i Lomma med en flaska Amarone och lite goda ostar. 
Spelvinsten från matchen mot Bulgarien. 
Den enes bröd, den andres död.
OBS! 
BOKSLÄPP LOMMA BIBLIOTEK DEN 3 DECEMBER KL. 12.00-14.00

onsdag 9 november 2016

Donald Trump ny president i USA-Leif GW Persson tippade rätt

I gårdagens, Veckans brott, fick Leif GW Persson en rak fråga från programledaren, Camilla Kvartoft: 
"Vi har vårt orakel här. Vem vinner valet i USA. Clinton eller Trump, Leif?" 
Oraklet skruvade försiktigt på sig och svarade: 
"Alla är säker på att Hillary Clinton tar hem det. Då brukar det inte bli så. Jag tror det blir Donald Trump. Även om jag vill ha det tvärtom." 
Camilla Kvartoft såg förvånad ut över svaret.
Jag tippade som ni har kunnat se här på bloggen, Hillary Clinton. Nu är jag världens sämsta tippare. Oraklet Leif GW Persson fick rätt. 
Det var han nog rätt ensam om i Sverige. 
Kanske. 
Vad vet jag? 
Hur kommer det här nu att sluta? 
Ja, säg det. 
I sitt segertal såg vi i alla fall en väldigt ödmjuk och försonlig, Donald Trump, Amerikas nye president. 
Världen går en onödigt spännande framtid till mötes. 
Hillary Clinton är nu politiskt förbrukad. Bill Clintons arvode som föredragshållare rasade från 800 000 dollar till under 100 000 dollar. 
Minst. 
Hustrun, förloraren, får börja knyppla. 
Nu börjar analyserna. Opinionsmätningsinstituten får se över sin verksamhet. Inget har stämt. Varken med valet i USA eller brexit i England. 
Jag får sätta dubbar på mina kryckkäppar. 
Det är vinter i Lomma.

tisdag 8 november 2016

Sportjournalistik: Hillary Clinton vinner över Donald Trump

I ena ringhörnan en söt flicka (nåja). I den andra en mindre söt jultomte (jadå). 
Matchen gäller världens tuffaste och mäktigaste jobb: Presidents of the United States of America. 
Jag har under min levnad upplevt 12 amerikanska presidenter. Från Harry S Truman (1945-1953) till Barack Obama (2008-2016). 
Harry ”atombomben” Truman minns jag inte. Tur är väl det. Dwight Eisenhowers (1953-1961) boning i Gettysburg, har jag besökt. 
Grunnar fortfarande över den halva toarullen som satt kvar i behållaren på toaletten. Generalen och presidenten dog trots allt 1969. 
Den förste valkampen som väckte mitt intresse var Kennedy/Nixon 1960. Sedan dess har jag följt varje presidentval i USA. 
Aldrig tidigare har jag upplevt ett sådant ramaskri som mellan Clinton v/s Trump. Inte minst de svenska medierna satsar som det vore olympiska spel. 
Det har faktiskt blivit rena rama sportjournalistiken med sina överdrifter över hela linjen: tidningarna,  webben, radio och TV. 
Nu har vi också fått Aftonbladet TV3. 
Rolig kvällstidning i TV-soffan. 
Det är liksom ingen hejd på utbudet. 
Fullt ös. 
Den seriösa politiska journalistiken har offrats på altaret. Galenskapen i USA ger oss sportdragningar med löddriga spekulationer och djärva vinklingar. 
Till USA har det skickats ett batteri med svenska journalister. Alltså precis som under ett OS eller ett VM. 
Allt ska täckas. 
Varje amerikan ska intervjuas i TV. 
Varje stålbit från nedlagda amerikanska stålverk granskas. 
Delstaterna manglas: swing states och blå väggen som Hillary har greppat och Donald ska krossa. 
I TV5 åker Filip och Fredrik till USA. Gör en amerikansk variant av kass humor, ”Uti Bögda”. Vi skrattar i TV-soffan.
Vad göra? 
FBI-chefen sparkas ena dagen. 
Kanske en annan dag. 
Opinionsmätningar blir till loppor i pälsen. 
Det börjar faktiskt bli mycket nu. 
För mycket. 
Vem vinner då? 
Hillary Clinton.  
Clintons triumf över Trump. 
Visst, så blir det. Amerika får sin första kvinnliga president. 
Tack vare ett par himmelsblåa ögon.

måndag 7 november 2016

BILDEXTRA MFF SM-GULD: Nu målas Malmö himmelsblått!

Det långa rödmålade byggplanket utmed Carlsgatan i Malmö målades i dag om till himmelsblått. 
Bara i Malmö, Gott Folk, bara i Malmö vi har himmelsblåa MFF. Till stockholmarnas stora förtret. 
Nu har vi också ett himmelsblått plank i Malmö. Jag, Carl, och min son Johan som också heter, Carl, kom körades på just CARLsgatan under måndagsförmiddagen. Då upptäcker vi Malmös egen målarprins i färd med att förvandla det långa rödmålade planket himmelsblått. 
Bara i Malmö med omnejd som folket går i ett rus i dag. 
Ett himmelsblått rus. 
Det känns i luften att Malmö FF plockat hem sitt SM-GULD nummer 19. Självklart ska Sveriges mesta mästare ha sitt eget himmelsblåa plank. 
Vi tutade. 
Målarprinsen vinkade med sin blåmålade pensel som var en kvast. 
Bara i Malmö, Gott Folk, bara i Malmö vi har Malmö FF. Det svider som fan själv i stockholmarnas och SVT:s själ.
Dagens långa näsa står Kvällsposten för. 
På sin s k etta, inte en rad eller ett ord om Malmö FF. Den måste ha redigerats i Stockholm. 
Giganten och sportoraklet på Kvällsposten, en gång i tiden, Birger Buhre (1918-1989), roterar i sin grav.