Egentligen är det
obegripligt.
Den 8 juli 2008 sjösatte jag Calle Rockbäcks Blogg.
Hade egentligen ingen aning om vad jag gav mig in på. Bloggandet var
sprillans nytt.
Jag famlade i mörker.
Fick bli vad det nu blev, när
det inte kunde bli som något annat i världen.
Första året
kämpigt.
Tog tid innan jag fattade, att ett blogginlägg inte kunde
skrivas som en tidningsartikel. Vilket jag hade stor erfarenhet av
från 1970 och mitt spännande journalistliv.
I början var det släkt och i bästa fall vänner som
var nyfikna. Åren rusade fram.
Jag lärde mig knepet.
Idag har jag
publicerat 5654 blogginlägg. Om allt mellan himmel och jord.
Väldigt
mycket om Lomma.
Inte så konstigt.
Jag bor i byn.
I juni i år
närmare 70 000 besökare till bloggen.
Makalöst.
Numera är det en
historisk blogg. I framtiden kommer forskare att gräva ivrigt i
materialet.
Jag var 61 år när jag debuterade på allvar som
bloggare 2008. I år-2023-är jag en sjuklig man som fyller 77 år i
augusti. Hur länge orkar jag innan demensen fångar mig i sitt
ruggiga garn? Den som lever får se.
Ni kommer märka när jag spårar
ur.
Jag kan också dö med stövlarna på.
Det är väl drömmen.
Fast drömmar slår sällan in.
Blomma på det.
2 kommentarer:
Stort GRATTIS Calle! Ser fram emot många inlägg framöver.
Planera inte för din död ännu. Avvakta en smula, och lev lite till. Så blir vi glada.
Skicka en kommentar