Min läckra story om Bluebird Cafe i Nashville

När jag kom till Nashville, tillsammans med min familj för många år sedan, blev vi nästan paralyserade av all musik. 
För inte tala om hotellet. 
Ett berömt Inn-hotell, med spår av älgskog i hotellsängarna. 
Du milde min tid. 
I Nashville kunde allting inträffa, och på countrymusikens mecka, Grand Ole Opry, såg vi tusen och en stjärnor vi aldrig hört talas om, med bluegrasslegenden och skaparen, Bill Monroe 83 år, i spetsen. 
Vi förstod att vi kom från ett u-land, när det gällde countrymusiken. Däremot har vi gott om älgar. 
En annan dag sökte vi stillheten i en bit mat. Sökte oss bort och hamnade på, The Bluebird Cafe som låg på 4104 Hillsboro Pike, Nashville. 
Vi klev, utan vi visste om det, rakt in i countrymusikens ädlaste hjärta-se vinjettbilden. Här sprudlade musiken från mandoliner, banjon och gitarrer. Det var, ja, otroligt. Detta lilla cafe som varit en pissoar en gång i tiden. 
Min son Johan upptäckte, att bakom mig satt en av dåtidens stora stjärnor, Alannah Myles, och tuggade i sig en hamburgare. 
Hennes kioskvältare till låt, Black velvet. 
Johans favoritartist på den tiden, och en låt som håller än i denna dag. Sonen fattade mod, reste sig och gick fram till Alannah-se bilder här nedanför. (texten fortsätter efter bilderna)

Stjärnan skrev. 
Och sjöng. 
Lägereldsmusiken ramade in konstverket. 
På Bluebird Cafe liras det akustiskt. Kompositörerna framför sina egna verk. Många blir klassiker. 
Berömda. 
Lokalen liten. 
Het kärlek. 
Inget märkvärdig alls. 
Det är bara till spela och sjunga. Här upptäcktes senare bland andra, Taylor Swift och countryns blivande superstjärna, Garth Brooks. 
SVT visar just nu serien, Countrymusikens historia. I avsnitt nio dyker Bluebird Cafe upp. Missa inte serien.