Jag ringde Com Hem och Com Bort

Ja, det var det jävligaste som Ingmar Bergman sa till mig i telefonluren, en gång i tiden. Det var så, att jag igår-fredag-gick in på Com Hem:s hemsida. Mina planer var att möjligen säga upp ett abonnemang. 
Det borde vara lätt som en plätt. 
Det visade sig att Com Hem Com Bort, till min stora förvåning. 
Det började med att jag ringde till företaget, precis alltså som man borde göra. En inspelad röst meddelade mig, att det just nu var hög belastning. Försök vid ett annat tillfälle. Tack för kaffet, tänkte jag. 
Det gick också att chatta med Com Hem. Även den vägen skulle funka, för säga upp ett abonnemang. 
Jag vandrade vidare till chatten. 
Där stod det, att chatten var stängd. 
Snopen blev jag. 
Det fanns ytterligare en möjlighet. 
Skicka ett mail. 
Nähä, inte det. 
För en liten text informerade mig om, att något mailsvar kunde man inte förvänta sig. Det var tydligen mycket att göra i dessa jultider. 
Där satt jag som en pinne mitt i skiten. 
Det var det jävligaste som Ingmar Bergman, svarade mig en gång i tiden. Det får nog bli två koppar kaffe. 
Hej då, Com Bort!