Rubriken är något hårdragen.
I början av september svalnade Lommas rekordartade glassommar av betänkligt. Glasstånden slog igen. Det hade varit fyra tuffa månader för glassgubbarna.
I slutet av juli skrev jag på bloggen om glassrekord i Lomma. Medborgarna svalkade av sig i hettan med glass i stora lass.
Mjukglass hårdvara.
Glassgubbarna körde stenhårt med 14 timmars arbetsdagar.
Om inte mer.
Den enorma sommaren körde sedan på för fulla muggar augusti ut. Glassgubbarna hängde med, fast nu knäande.
Visst grävdes det guld.
Andra sidan kan det lätt följas upp med två-tre regnsomrar på raken. Då är det en fördel med en sparad kassa, så man kan fortsätta glassa (hipp-hupp!).
När hösten tågade in i Lomma. Tågade alltså glassgubbarna till Söderhavsöarna. Ja, var annars har de tagit vägen?
När brittsommaren slog till, lös de i vart fall med sin frånvaro. Det fick vara ”nock” nu. Den som är sugen på britsommarglass i Lomma, får gå till butiken och handla. Det är inte riktigt samma sak.
Ett glasstånd är alltid ett glasstånd.
Brittsommar eller inte.
Ha det så ”gött” gubbar, som Glenn Hysén skulle sagt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar