Det skulle alltså ta över 1600 dagar innan jag har kunde möta våren igen. Den frodiga grönskan. Solens värmande strålar. Dofterna inte att förglömma. Våren har verkligen hälsat mig välkommen tillbaka igen.
Jag har åter fått träffat människor och kunnat återvända till platser som varit en omöjlighet de senaste fyra åren. Detta på grund av min olycka den 3 april 2014 exakt kl 15.12 som höll på släcka mitt liv.
Min glädje över min nyvunna frihet, har speglat sig i blogginlägg jag hämtat hem. Praktiskt tagit kört rakt in i nyheter och spännande människoöden.
Min el-skoter har verkligen gett mig livet tillbaka. Det är något av det bästa jag skaffat mig. Den bröt en lång isolering på över 1600 dagar: det är nämligen inte samma sköna vår du möter med att vara en stugsittare.
Det mina ben och min neurologiska skada inte klarar av fixar el-skotern. Helt enkelt förflytta Herr Rockbäck från punkt A till B, om Herrskapet förstår vad jag menar. Det är en fantastisk uppfinning.
En dag ska jag berätta mer om denna fantastiska tingest. Så mycket kan jag säga redan nu. Centrala Lomma är en guldgruva.
Inga backar.
Mycket asfalt.
I mångt och mycket perfekta gång-och cykelbanor.
Ett paradis för en el-skoter.
Frågan är då om Tele2 Arena blir ett paradis för Malmö FF, i dagens cupfinal mot Djurgården. Det är en helt annan resa.
Utan el-skoter, dessvärre.
FOTNOT. Vårbilden här nedanför från Lommas in-och utlopp, tog det mig 1600 dagar att fixa.
torsdag 10 maj 2018
För första gången på över 1600 dagar har jag mött våren igen
Etiketter:
Calle Rockbäck,
cupfinalen,
Djurgården,
el-skoter,
glädje,
Lomma,
Malmö FF,
mött våren,
Paradiset,
tele2 arena,
tog 1600 dagar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar