Bomblarm-Lommaborna släckte med glass

Det var sent i går eftermiddag som larmet kom. Bomb hittad på badstrand i Lomma. Polis och bombgruppen på plats. Hundratals meter stängdes av. Bomben som visade sig vara en granat som flytet i land sprängdes. 
Förmodligen en rest från andra världskriget. 
Allvarligt nog. 
Lommaborna tog det med stoiskt lugn. Släckte den egna oron med glass. Jag körde hem och tänkte på granaten som jag hånglat med. 
Min svärfar som var bonde, fann en dag efter kriget en granat i en av sina åkrar. Blindgångare. Ingen fara. 
Han tog hem granaten som en souvenir. Där stod den så vackert som en prydnad, år ut och år in. 
En dag dök jag upp på friarstråt som ledde fram till bröllop med bonnatösen. Ofta sov jag över i rummet med granaten. 
Vände upp och ner på den. Nyfiken som jag är. 
Åren gick. 
En dag lämnade svärmor och svärfar det jordiska livet. Hemmet delades upp. Sonen som var kyrkoherde tog över granaten som en souvenir i prästbostället. Sedan kom prästbarnen som använde granaten som en leksak i den stora trädgården. 
Åren flöt på. En dag skulle prästgården säljas. 
Det var då som granaten hittades. 
Bomblarm gick.
Full utryckningen med bombvagn, militär och allt. Lokaltidningen skrev. TV visade rörliga bilder. 
Bombgruppen forslade bort granaten under alla tänkbara försiktigheter och sprängde den. Den visade sig vara skarpladdad.
Jag tänkte på min livsfarliga sovkamrat. 
Barnen-nu vuxna-på sin spännande leksak. 
Tänk som det kan sluta med en bomb på stranden i Lomma. Jag tror jag får ta mig en glass. Klippet från Bohuslänningen, här nedanför. Klicka på bilden. Texten blir då större.