Jodå, jag fann min arkeolog till mina dassiga gitarrer som jag skrev om för några dagar sedan.
Han heter Alexander. Driver Gitarraffären vid Falsterbogatan i Malmö. När han inte pysslar med stränginstrument läser han arkeologi i Lund, så det så.
Kunde då Alexander renovera mina gitarrer?
”Den här är det inte lönt att lägga pengar på, t o m halsen är sned på den”, säger Alexander, vrider och vänder på Jesusknäpparen.
”Den är från 1944. Stålsträngarna är kvar sedan dess”, fortsätter han och jag förstår att Jesusknäpparen korsfästes denna förmiddag med grannen, Malmös Folkets Park som närmsta vittne.
(läs vidare efter bilden här nedanför)
Lägereldsgitarren då?
Min andra Levinare i spansk modell.
Den har varit med om ett och annat i vår gemensamma resa genom livet. Jag och min gitarr deltog t o m i VIS-SM för snart 50 år sedan.
Många minnen.
Väldigt många glada aftnar vid lägerelden.
Trånande blickar från unga oskuldsfulla brudar.
Ja, ja...bara minnen.
I dag är gitarren nästan risigare än vad jag är själv.
Alexander slet av bunttejpen som höll samman alla sprickor, suckade och fann t o m ett hål i guran.
Skotthål? Ja,man skulle nästan på tro det.
”Det här är en fin gitarr. En helt annan klass än den där usla Jesusknäpparen. Jag ger mig gärna på och renoverar den. Det kan det vara värt", förklarar Alexander.
Och så fick det bli.
Titta på bilden här nedanför.
Gitarren till vänster skräp. Gitarren till höger väntar på nya spännande aftnar vid lägerelden. Vi får först se hur renoveringen går. Sedan, ja, kanske knäpper jag i gång igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar