Tio-i-Topp: Biljetten som är guld värd!

För femtio år sedan var den här biljetten hårdvaluta bland landets ungdomar. När jag googlar på biljetter till det omåttligt populära ungdomsprogrammet, Tio-i-Topp, finner jag endast en (1) från 1965.
Min biljett, för den är min, är från den 3 februari 1962. Sveriges Radio, Malmö studio 7, Baltzarsgatan 16. Pennor medtages (oslagbart).
JAG VAR DÄR!
Hur stort som helst.
Sedan kraschade mitt minne.
Ärligt talat hade jag inte många rätt femtio år senare: dels trodde jag Pekka Langer var programledare, dels trodde jag att Ching Ching gick rakt in på listan och blev etta. Det värsta av allt, var att jag totalt glömt vilken dag och månad det handlade om. Däremot var jag ganska säker på året, 1962.
Jag hade inget minne av att det var i Studio 7 vi ungdomar satt och röstade fram Tio-i-Topp listan.

Däremot hade jag inte glömt hur vi röstade på låtarna, genom att trycka på s k mentometerknappar. Ett smattrande ljud gick då ut till radiolyssnarna. Senare har det avslöjats att ljudet kom från en batteridriven leksakskulspruta.
Jag började städa i mitt minne. I mitt märkliga arkiv fann jag till slut BILJETTEN. Den löste allt. Googel, googel...
Lill Lindfors var programledaren som jag, en hormonstinn 15-åring, satt och tittade på och blev naturligtvis störtförälskad.
Det var för tusan ”Mexico” med Bob Moore som röstades fram som etta på listan. Chubby Checker med klassikern, ”Let´s Twist Again” puttades bort.
Ching Ching med Jack Ross röstade jag på. Den kom in och blev den 24 februari etta på Tio-i Topp. Låten blev också en landsplåga. Så några veckor senare fick jag rätt.
Usch ja, det är inte lätt med minnet, men så fyller jag också 66 år i sommar.
FOTNOT 1: Överkurs: Drygt en månad tidigare, hade skivbolaget Decca dömt ut The Beatles musik som värdelös, "Helt chanslösa i popbranschen."
FOTNOT 2: Måndagen den 2 januari, alltså i kväll, visar SVT1 ett minnesprogram: Tio-i-Topp-50 år. Missa inte det.