På väg bli blind: ”Jag kan fortfarande höra koltrasten sjunga”

 

En dag tar livet en helt annan väg som inte fanns inlagd på livets utmätta stig. Du känner dig förvirrad. 

Förstår inte riktigt vad som händer. 

Synen på vänster öga suddig. Tur då att höger öga fortfarande äger en bättre skärpa. 

Problemet ser du när du öppnar båda ögonen samtidigt. Det blir inte riktigt klart i synskärpan. Du märker också av en trötthet i ögonen, när du sitter med mobiltelefonen eller vid din fasta dator för skapa ett nytt spännande blogginlägg. 

Sedan starten i juli 2008, har jag publicerat 5319 blogginlägg om allt mellan himmel och jord. Mitt breda register som journalist har gett mig och läsarna mycket glädje. 

Otaliga härliga upplevelser genom åren. Möten med okäda människor som tackat mig för jag finns till. 

Det känns gott i hjärteroten. Jag känner jag gjort lite nytta. För en stund i alla fall. Kanske till och med väckt en ny tanke. 

Jag älskar mina bloggläsare över allt annat. Vårdat (jo faktiskt) tiotalsmiljoner läsare ömt. Kan inte minnas jag har varit direkt oförskämd mot någon. 

Fattas bara. 

Ni har strömmat in från hela världen. Mitt blogginstrument redovisar dagligen inflödet. Överlägset mest från Sverige, naturligtvis. Besökare från andra länder har kunnat läsa bloggtexterna tack vare bloggens översättningsinstrument. 

Folk från alla jordens kontinenter. 

Det har varit en magisk resa, vill jag lova. Omvandlar 50-60 språk till begriplig svenska. 

Fantastiskt. 

Nu har Vincent på Lomma Optik kommit fram till att jag drabbats av åldersbetingad sjukdom i ögonen. 

Värst illa ute är vänster öga. I sämsta fall en resa till blindhet. Vila mina ögon är vad som gäller. 

Därför måste jag dra ner på allt sittande framför min fasta dator kraftigt. Gäller även mobiltelefonen, Facebook och alla sociala medier. Bloggen kommer uppdateras möjligen, men bara möjligen, en gång i veckan. I bästa fall. 

Om ens då. 

Inte dagligen som jag gjort i snart 14 år. 

Egentligen borde jag falla i gråt. Slitas i stycken av förvivland. För mitt bloggande har varit en stor del av mitt liv. 

Andra sidan. 

När jag tänker på de 50 000 barn som sitta fast i Mariupol, östra Ukraina. Utan mat och vatten blir jag nästan tokig. 

Allt måste sättas in i sitt rätta perspektiv.  

Jag kan trots all fortfarande höra koltrasten sjunga. Det får man vara glad för. 

FOTNOT. Nej, det är varken gula eller gröna fläcken.