Det var först efter
lagt på några rökare på slutet som skrinnaren, Nils van der Poel,
säkrade guldmedaljen på 5000 meter.
Det är 34 år sedan Sverige
senast tog ett olympiskt guld i skrinning. Trollhättesonen, Nils van
der Poels, seger var efterlängtad. Givetvis firades det i
Trollhättan som inte är direkt bortskämda med olympiska
guldmedaljer.
Inte nog med det.
I Thailand satt bloggens egen
äventyrare, Rolla af Trollhättan, i glada vänners lag.
Segerjublet därifrån hördes till Lomma via WhatsApp.
Glasen klingade.
Champagne?
Asch.
Gin och tonic hälldes upp.
På balkongen vräkte
solen in med 30 graders värme.
En sådan här förtjusande dag,
fanns Trollhättan både här och där.
Nu ska Nils van der Poel göra
som Sigge Eriksson gjorde i Cortina-OS 1956.
Vinna 10 000
meter.
Det var då jag var en rar liten gosse och upptäckte sporten.
Köpte mig en Sigge Eriksson-mössa. Läste om hans träningsupplägg.
Vid sina löprundor i naturfagra Vålådalen, stannade Sigge gärna
till. Slog sig ner i en solig glänta och drack av det medhavda
kaffet med dopp.
Låter mysigt.
Det skulle aldrig van der Poel tänka
sig göra. Mannen som tränar ett helt dygn utan förtröttas, men så
vinner han också lätt 10 000 meter fredagen den 11 februari.
Mer
gin till Thailand!
FOTNOT: Sigge Eriksson vann OS-silver på 5000 meter, men guld alltså på dubbla distansen.
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar