Sjuksköterskan, Sofia Olsson, avled 1934, endast 50 år gammal. Hon var Lommas hemtjänst, hemsjukvård och något av vårdcentralen, när det ännu inte fanns några vårdcentraler. Allt i ett.
Det var först 1968 som landets första vårdcentral öppnades i Dalby, knuten till lasarettet i Lund.
På Sofia Olssons tid var alltså läget annorlunda. Lommabornas liv och hälsa var hennes kall. Dygnet runt.
År ut och år in.
Många hade henne att tacka för mycket. Något eget familjeliv fanns det inte tid för. Därför dog Sofia Olsson 1934 i cancer, utan lämna någon anhörig efter sig. Hon testamenterade merparten av sin kvarlåtenskap till Lomma kommun. Kommunen tackade med att bekosta gravstenen som jag fann på Lomma kyrkogård 2013.
Så väcktes mitt intresse för Lommas svar på Florence Nightingale. Det blev ett drygt forskningsarbete.
Jag skrev flera inlägg om den fantastiska sjuksköterskan på bloggen som ingen minns längre. Därför blev jag extra varm i sinnet, när jag fick bilden på att någon tänt ett ljus för Sofia under allhelgonahelgen.
Vi är några som minns dig, Sofia.
Vackert så.
Här finner ni länkarna till mina blogginlägg om jakten på Sofia Olssons liv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar