Egentligen hade jag tänkt skickat ett brev till var och en av er. Fler än så, är ni inte som inte älskar fotboll.
Tyvärr.
Postgången.
Postgången i landet, för en något förvirrad tillvaro. Därför skriver jag ett blogginlägg i stället. Riktat i första hand till alla er som inte älskar världens största sport-fotboll. Det funkar säkrare.
Utan lagens supportrar skulle det bli tyst, öde och fritt från pyroteknik på de allsvenska fotbollsarenorna. Det där sista är för övrigt något som vi av den gamla stammens supportrar hatar.
Bort med skiten.
Supportrarnas kärlek till sitt lag är som ständigt genomgå en hjärttransplantation. Det finns ingen hejd på den glädjen som kroppen upplever vid en vinst. Det finns ingen hejd på smärtan som kroppen upplever vid en förlust. Detta kan också vid sällsynta fall, bli fallet när en match slutar oavgjort.
I går-fredag-spelade MFF just 2-2 borta mot GIF Sundsvall. Det är ett bra exempel på hur smärtan övergick i sorgflor.
Jag var mycket ledsen hela kvällen.
TV-programmet, Bäst i Test, som krockade med matchen, spelades in. Tokprogrammet skänkte sedan en viss tröst. Jag skrattade faktiskt vid ett par tillfällen. Fast den där riktiga glädjen ville aldrig infinna sig.
Det fanns en sorg i djupet inom mig.
Därför sitter jag här och skriver dessa rader till dig som inte älskar fotboll. Du kan vara lycklig som slipper denna vånda. Jag begär inte att du ska förstå varför jag är som jag är, när inget går som det ska.
Min vårlycka avgörs de närmaste veckorna. MFF har ett par viktiga matcher på spelprogrammet i allsvenskan, plus finalen mot Djurgården IF i svenska cupen. Det ser ut att bli många hjärttransplantationer framöver.
Det är så vi supportrar ser på saker och ting.
Jag begär inte att ni som inte älskar fotboll ska på något vis förstå vårt känsloliv. Däremot kanske ni förstår varför Beethovens berömda, Ödessymfoni, maler i mitt stackars huvud. Denna lördag till och med dubbelt upp.
USA, Frankrike och Storbritannien har nattbombat i Syrien. Ingen jävel vet hur det kommer sluta.
På onsdag i nästa vecka spelar Djurgården IF-MFF. Svårt som ett allergianfall i vårblomningen.
För tagga ner ska jag försöka spela Ödessymfonin på kam.
Må det bära eller brista.
Med vårhälsning
Calle Rockbäck
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar