Här står jag i mitt i FN-husets allra heligaste, generalförsamlingens Hall i New York.
Det är här världens ledare samlas för knäcka världsgåtor.
Det var här som Sovjetunionens ledare, Nikita Chrusjtjov, bankade med sin sko i bänken den 12 oktober 1960.
En mycket berömd protestaktion.
Nu stod jag själv här tillsammans med min son Johan, 13 år.
Året är 1990.
Salen tom.
Endast historiens vingsus hördes.
Inte en människa.
Vi knallade in i FN-byggnaden utan minsta kontroll. Direkt från First Avenue, vid East River. Inga vakter eller FN-poliser, för den delen. Fritt fram, rakt in i det allra heligaste för vem som helst.
Johan och jag hade kunnat fyllt byggnaden med dynamit. Hur enkelt som helst. Sprängt hela rasket i luften.
I dag en svindlar tanken.
Då, för snart 27 år sedan, levde världen fortfarande i den naiva tron, att alla människor var snälla som helgon.
Det skulle snart bli ändring på det.
Muslimska terrororganisationer har sedan dess skakat om världen i dess grundvalar. Numera är FN-huset i New York hermetiskt tillslutet.
Besökare kollas in i minsta por.
Speciella guider följer med dig som besökare.
Då för 27 år sedan fanns ingen kontroll alls.
Det kändes faktiskt förvånande redan då.
I dag ett minne blott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar