Det är inget snack om saken. Lomma genomgår en omfattade förvandling som började för tio år sedan. Det kommer att pågår fullt ut minst tio år till.
Det byggs på längden.
Det byggs på tvären.
Fast inget engagerar de boende så till den milda grad som Lommabanans framtid.
Den hetaste potatisen: fler tåg, tågens hastighet, gods, buller och framför allt säkerheten för oss boende i Lommas centralort.
Under onsdag kvällen samlades man därför mangrant för ett informationsmöte med berörda myndigheter i Pilängsskolans aula-se klippet från dagens Sydsvenska.
Ingen oro stillades direkt.
Jag förstår oron.
Lommabanan skär som en kniv rakt igenom samhället.
Dessutom (1) har jag själv bott granne med järnvägen under ett antal år, 1982-1987.
Det första året upplevde vi inte bara den livliga godstrafiken utan även persontrafik. Jag lovar. Ljudnivån när 30-40 godsvagnar brakade förbi öronbedövande.
Satt vi ute en skön sommardag och förde ett stilla samtal, fick vi läsa varandra läppar när godset brakade förbi.
Dessutom (2) skakade grogg glasen oroväckande.
Dessutom(3) hade godset allt för ofta tankvagnar som innehöll okända kemikalier för oss. Det stilla samtalet brukade genast fokusera på kemikalierna, för tänk om.
Ja, tänk om en urspårning?
Vi hade fått skiten rakt över oss.
Nej, kämpa på gott folk.
torsdag 13 mars 2014
Lommabanan: Hetaste potatisen-kämpa på!
Etiketter:
gods,
kemikalier,
Lomma,
Lommabanan,
persontrafik,
tåg,
tågurspårning
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar