En förtvivlad tår rullar ner för den irakiska kvinnans kind. Det jag nu ska berätta, är alldeles kolossalt förfärligt.
Det började med att jag vid skilda tillfällen träffat kvinnor från Irak, bosatta i Sverige. De berättade om det mest groteska övergrepp som irakiska kvinnor dagligen utsättes för i Iraks fängelser.
Alla kvinnor riskerar att när som helst gripas av polisen, fängslas, torteras och våldtas. Enbart för att myndigheterna vill pressa fram vittnesuppgifter om deras män.
Bara i Bagdad sitter 3000 kvinnor bakom lås och bom och våldtas varje dag. Irakiska journalister som skriver om övergreppen, utsätter sig för dödsfara och får flytta runt. Gömma sig för polisen.
Svensk media tiger still.
På nätet hittar jag hur många vittnesmål som helst:
"Fysisk och psykisk tortyr. Kvinnorna kläs av nakna och får stå så i timmar. Grova förolämpningar. Sexuella trakasserier av värsta tänkbara sort. Slag med käppar över hela kroppen. Elektriska chocker. Bröst, rygg och huvud. Ständiga våldtäkter. Dag som natt av vakter och annan personal på fängelset. Vanliga brottslingar samt andra myndighetspersoner bjuds in och delta i sexorgierna".
De irakiska fängelserna är ett helvete på jorden. Givetvis får många kvinnor bestående skador för livet. Om man överlever, vill säga.
Al-Kadimiyah fängelset, Al-Tasfeerat fängelset i Shaab Stadium, Al-Muthanna flygplats fängelset, Al-Baladiyyat fängelset, Al-Rustumiyah fängelset.
Världen tiger still.
Jag skäms.
FOTNOT: Av förklarliga skäl namnger jag ingen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar