Jag har precis avverkat en sällsynt tuff vecka, med blod, värk och stygn.
En morgon före tuppen gal, opererade (nåja) jag mig själv i köket. Det var en nödvändig akutåtgärd. Enligt min förvirrade hjärna, fanns det inte tid att ringa efter en ambulans.
Köket förvandlades till ett blodigt slagfält. Hustrun torkade blod för brinnande livet. Heder åt denna superkvinna.
Nåväl, patienten överlevde. Det var det som var meningen.
Ute var det -12.
Inne var det +24.
Blod, värk och stygn, har alltså varit mitt sällskap denna vecka med årets veckonummer 3. Läser att mattesnillet, Pythagoras, kallade tretalet fullkomligt. Ni vet det där med att alla goda ting är tre. Jag vet nu att så inte är fallet.
För min egen blev talet tre fullkomligt tokigt-åt fel håll, om Herrskapet förstår vad jag menar.
Det har alltså funnits goda skäl till mässfall på bloggen.
Så har det emellertid inte blivit. Medan världen stormat med masskrockar, gisslantagande, mord och Janne Josefsson, har jag tråcklat samman min egen lilla värld.
Måndag: Lomma satsar en kvart miljon på 50-års festen.
Tisdag: Annie Lööf och röran i centerpartiet.
Tisdag: 1000-tals irakiska kvinnor våldtas och kränks.
Onsdag: Grabbarna som skulle kasta ut Hitler (om min pappa).
Torsdag: Janne Josefsson och UG drar ner byxorna på barnorganisationerna.
Fredag: Konstform går i graven. Riva en telefonkatalog i två bitar.
Med tanke på omständigheterna får jag vara nöjd. Ännu så länge har bloggen klarat sig från mässfall.
Det är jag stolt över, fast nr 3 var nära att knäcka mig. Och bloggen.
Fast en sak råder jag er.
Gör inte om min ”bragd” med en blodig hemoperation.
Nu vänder vi blad.
OBS!
Det skadar inte om ni följer denna BLOGG!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar