MFF "rånades" på tre poäng

Var var VAR? 
Ja, det är frågan. 
Om allsvenskan hade haft det omdiskuterade domarsystemet VAR, hade Malmö FF vunnit matchen mot Djurgårdens IF med 1-0. 
Nu kvitterade djurgårdaren, Mohamed Buya Turay, när han sprang offside. Efter alla konstens regler borde målet dömts bort. Varken matchens domare eller linjedomaren hängde riktigt med i svängarna. Därför dömdes Turays mål som helt korrekt, vilket alltså TV-bilderna visade sig vara helt fel. 
För övrigt var det inte första gången Turay sprang offside, men då blev han helt korrekt avblåst. Även ofta med små marginaler.
Jag har som TV-tittare blivit bortskämd med VAR-systemet under Dam-VM i fotboll. Ett fantastiskt hjälpmedel för domarkåren. 
De slipper hudflängas av både publiken, TV-tittarna samt expertkommentatorerna. För vi har med TV-sändningens hjälp en form av VAR hemma i TV-soffan. 
Av bara farten kunde vi också konstatera att, Haris Radetinac, borde fått rött kort. Hans stämpling av MFF:s Traustason var riktigt ”rälig” som vi säger i Skåne. Domaren Kristoffer Karlsson som för övrigt var bra, fick två allvarligt grova plumpar i protokollet. Synd om honom. 
Med VAR-systemet hade han lämnat planen fläckfri. 
Var var VAR, som sagt var.

Bomblarm-Lommaborna släckte med glass

Det var sent i går eftermiddag som larmet kom. Bomb hittad på badstrand i Lomma. Polis och bombgruppen på plats. Hundratals meter stängdes av. Bomben som visade sig vara en granat som flytet i land sprängdes. 
Förmodligen en rest från andra världskriget. 
Allvarligt nog. 
Lommaborna tog det med stoiskt lugn. Släckte den egna oron med glass. Jag körde hem och tänkte på granaten som jag hånglat med. 
Min svärfar som var bonde, fann en dag efter kriget en granat i en av sina åkrar. Blindgångare. Ingen fara. 
Han tog hem granaten som en souvenir. Där stod den så vackert som en prydnad, år ut och år in. 
En dag dök jag upp på friarstråt som ledde fram till bröllop med bonnatösen. Ofta sov jag över i rummet med granaten. 
Vände upp och ner på den. Nyfiken som jag är. 
Åren gick. 
En dag lämnade svärmor och svärfar det jordiska livet. Hemmet delades upp. Sonen som var kyrkoherde tog över granaten som en souvenir i prästbostället. Sedan kom prästbarnen som använde granaten som en leksak i den stora trädgården. 
Åren flöt på. En dag skulle prästgården säljas. 
Det var då som granaten hittades. 
Bomblarm gick.
Full utryckningen med bombvagn, militär och allt. Lokaltidningen skrev. TV visade rörliga bilder. 
Bombgruppen forslade bort granaten under alla tänkbara försiktigheter och sprängde den. Den visade sig vara skarpladdad.
Jag tänkte på min livsfarliga sovkamrat. 
Barnen-nu vuxna-på sin spännande leksak. 
Tänk som det kan sluta med en bomb på stranden i Lomma. Jag tror jag får ta mig en glass. Klippet från Bohuslänningen, här nedanför. Klicka på bilden. Texten blir då större.

Dansveckorna i Lomma: Tjejerna monterade dansbanan

Det här är Moa och Kristina, själva navet i de populära Dansveckorna i Lomma-från den 14 juli till och med den 3 augusti. 
Det blir fjärde året på raken som kommunens föreningsliv bjuder upp till dans , så svetten lackar. Vem minns inte förra sommarens stekheta dagar med otaliga dansupplevelser i tre veckor. 
Hur människor orkade i hettan, begriper jag inte. 
En viktig funktion i det hela har Moa som är kultur och fritidsstrateg, samt Kristina som är Lommas kommun evenemangsstrateg. 
”Vädret får gärna bli som idag. En perfekt svensk sommardag,” säger de om onsdagens ”lagom” svenska sommar. 
Nu ska alltså dansbanan på plats, vid Amfiteatern vid Strandängarna i Lomma. Reservplats vid regn är Dansrotundan med tak över huvudet. 
Fast än så länge går allt som en dans. 
Vi tänker bort regnet. 
Ge oss en ”lagom” svensk sommar. 
Utan regn. 
"Vi håller tummarna för det,” slutar teamet, Moa och Kristina, och så skrattar vi, så där gott. Visst finns det saker och ting som gör en glad en helt vanlig onsdag i juli 2019. Jag får hem och vaxa dojorna. 
Pling-Plong!

Calle Rockbäcks Blogg fyller 11 år med tusentals inlägg

Det här är Josefin Larsson. Hon har den tunga uppgiften hålla igång Rockbäck. De senaste åtta åren, har Josefin krigat med min havererade kropp. Utan hennes insats, hade det gått åt helvete. 
Fram till idag, har jag hållit igång min blogg i 4015 dagar (11 år, med start den 8 juli 2008). Det har blivit allt som allt hela 4495 publicerades inlägg. 
Inte dåligt alls. 
Tvärtom. 
Omänskligt.
Slå den siffran den som kan. 
Varje inlägg har jag skickat ut från mitt hjärta till Lommas befolkning och, ja, hela världen. Minst sagt. 
Människor från varje hörn av jordklotet har varit inne och läst min blogg. Tack vare min translate, på höger sida, kan bloggen på någon mikrosekund översättas till ett 70-tal språk. Massor av nyheter har avslöjats under alla dessa år och dagar. Mycket trams och skoj, blandat med gravallvarliga berättelser. 
Det har varit en resa som jag aldrig kunde drömma om vid starten för 11 år sedan. Jag har i stort sett publicerat mig varje dag under dessa åren. Även om allvarliga sjukdomar slagit ner mig i knäppkängorna, har jag rest mig upp i rök och damm och skrivit samt formulerat den ena löpsedeln efter den andra. 
Ibland har det blivit bra. 
Ibland mindre bra. 
Ibland direkt dåligt. 
Jag bjuder på det.
Det är den här blandningen som varit charmen med min blogg. 
Allt kan inträffa. 
Och har inträffat.
Hur ser då framtiden ut? 
Jag gasar ner tempot: dels har jag tunga sjukdomarna att dras med, dels har jag min ålder emot mig. 
Vi får se hur det blir i framtiden. Jag tar dagarna som de kommer. 
En sak är då säkert. 
Allt mitt bloggande, har hållit ålderskrämpor som alzheimer och annat otyg borta. Calle Rockbäcks Blogg har tack vare er, alla läsare, varit mina bästa läkare någonsin. För inte tala om Josefins livsviktiga insats som superkiropraktiker. 
Vi hörs i framtiden. 
Hoppas jag. 
Fram till dess: håll i hatten!

Tigertämjaren dödad av sina cirkustigrar

Ettore Weber heter tigertränaren på bilden från ett cirkusframträdande. Han var erkänt skicklig med de vilda djuren. 
Det hjälpte föga. 
I veckan dödades han under ett träningspass med sina tigrar. De väldiga kattdjuren gick plötsligt till attack och dödade sin tränare. 
Det får mig genast och tänka på en av mina två söner. 
När han växte upp under 1980-talet, kom han en dag och sa till mig: ”Pappa, jag vill bli lejontämjare.” 
Vad svarar en pappa på det? 
”Tja, jo, jag ska se vad jag kan göra åt saken.” 
Jag pratade helt enkelt med min chefredaktör på Kvällsposten, Ulf Mörling (avled 2018, 84 år gammal). 
Han var internationellt också en etablerad trollkonstnär. Mycket skicklig och trevlig som människa. 
Ulf hade uppträtt på diverse cirkusar i världen. Kanske kunde han tipsa om hur man utbildade sig till lejontämjare. 
Ulf Mörling blev förvånad över frågan. 
Den hade han aldrig fått. 
”Vad jag vet finns det ingen skola som utbildar lejontämjare. Jag råder dig ta kontakt med en tysk cirkus,” svarade han till slut och räknade upp en massa tyska cirkusnamn. Vi stannade resan där. 
En ansvarsfull pappa kan naturligtvis inte låta sitt barn tämja lejon eller varför inte tigrar. Idag skrattar vi åt det, sonen och jag. 
En kul grej. 
Fast skrattet fastnade i halsgropen när Ettore Weber blev dödad av sina tigrar. Tänk så tokig världen kan vara.

Hallå! Hallå! Sydsvenskan spolade Lommas badplatser

Hallå, är Sydsvenskans reklamblaska som delats ut gratis till hushållen i en rad skånska kommuner. 
Varje kommun får en egen vinjett som Lomma-Bjärred och så vidare. Det lokala materialet bakas ofta samman med de övriga kommunerna. 
Resultatet blir därför ofta rörigt. Det redaktionella materialet, lider av drunkningsdöden bland alla annonser som tidningen egentligen enbart är till för. Veckans nummer slog emellertid till med ett misstag som inte alls är bra. 
Reklamblaskan listar de skånska badplatserna-se här nedanför-och glömmer bort populära Lomma Beach samt Centrumbadet i Lomma. 
Långa bryggan i Bjärred kommer med, för ett kvällsdopp. 
Inte annars. 
Det är allt.
Trots Lomma vid den senaste värmeböljan invaderades av 10 000-tals badsugna. Så frågan lyser starkt: hur kunde den lilla redaktionen som säkert får slita, missa Lomma Beach och Centrumbadet? 
Det är en dagens gåta för alla Lommabor. 
Hallå-Hallå, som sagt var. 
Tid att vakna.

Flygskam? Trams-det flygs mer än någonsin

Över mitt huvud flygs det dagligen och stundligen över hela världen. Flightradar24 har blivit min favoritapp. 
Jag tar helt enkelt tempen på hur mycket flygskam det finns i världen. Svar: ingenting. Klimatmoppen, Greta Thunberg, verkar vara rätt så ensam om sin flygbojkott. Inte ens statsminister, Stefan Löfven, hänger med Greta. Han väljer alltid regeringsplanet istället för tåg, när han ska ner till Bryssel och EU. 
Jag tittar upp i skyn från min utsiktspost i Täppan, granne med Öresund. Det växlar från vita sträck till Airbus som dyker upp bland molnen. 
På andra sidan sundet nordens största flygplats, Kastrup. Jävlar vad det landar och lyfter plan där. 
Du milde min tid. 
Ofta köbildning in över Löddeköpinge, norr om Lomma. 
Flygskam? 
Sicket trams. 
Bara Sverige har flygskam. Inget annat land i världen. Det är sanning. 
Flygskatt har vi också. 
Sossarna som är världsmästare på hitta skattefällor, gnuggar händerna-oms kom 1960 och moms kom 1969. 
Sanningen är också, att just nu pågår utbyggnader och planerade sådana, på samtliga de fyra nordiska storflygplatserna. 
Här nedanför en berömd bild från Flightradar24. Allt gult är plan över världen. Flygskam? Rent ut sagt. Ett jävla trams.