Dagens Lommaskratt: Den simmande fezen

 

Här sitter jag.

Trött och sliten efter ett förhållandevis långt liv. På huvudet en äkta fez. Köpt för några kronor i Marocko, i närheten av staden Fes. 

Då mest på kul. 

Idag vet jag inte alls om det är så kul med en fez på skallen. Den ger inga roliga vibbar precis. 

Möjligen fortfarande namnet. 

Bättre förr i tiden. 

Det roligaste min fez varit med om inträffade för mer än 50 år sedan. 

Så gick det till.

Tidningens chefredaktör simmade mitt i natten uppför Säveån efter en stökig fest i vårat kök. Med min fez på huvudet. (Jo, ni läste rätt.) 

Med min fez på huvudet. 

Det var allt tur att befolkningen i byn utanför Göteborg sov. Däremot var chefredaktörens vackra hustru vaken, när en dyngsur make klafsade in i hallen. Med min fez fortfarande kvar på knoppen. 

Hans ömma hustru lär inte uppskattat upptåget. Chefredaktören bäddades ner i badkaret. Vaknade fram på morgonkvisten. Kunde inte för sitt liv begripa vad det var som satt på hans huvud. 

Visst, min fez som var kruttorr. 

Bra simmat, måste man nog säga. 

FOTNOT. Min ömma hustru, kan i sin tur intyga sanningshalten i denna underbara story. Hon är inte sur, men kan hålla sig för skratt.

 

Bombmannen i Göteborg: Mitt liv bland rättshaverister

 

Mycket talar för att det är en rättshaverist som sprängde fastigheten i Göteborg i luften. Det är inget ovanligt att en rättshaverist startar sitt egen livsfarliga krig mot myndigheterna. 

Minns bombmannen och rättshaveristen, Lars Tingström (1934-1993), som sprängde åklagaren, Sigurd Denckers, villa i Nacka den 16 juli 1982. Pojkvännen till Denckers dotter omkom. Sprängattentatet mot Skatteskrapan i Stockholm den 22 februari 1983. En person omkom. Sprängattentatet mot Kronofogdemyndigheten i Nacka den 8 augusti 1983. Tingström dömdes till livstids fängelse. 

När jag för mer än 50 år sedan blev journalist, varnades jag av mina betydligt mer rutinerade kolleger för rättshaverister. ”Rockbäck, dyker det upp en figur med väskor fulla med pärmar. Spring åt andra hållet. Annars trasslar du in dig. Du är körd.” 

Det dröjde inte länge förrän en man-alltid män-med väskor, dök upp vid mitt skrivbord på redaktionen. 

Jag sprang genast åt andra hållet. 

Därför har jag en hel pärm med material från rättshaverister. På den tiden var det vi journalister som bearbetades av dessa förvirrade personer. Numera härjar rättshaveristerna på de social medierna. 

Tänk på det. 

Se upp! 

Minns mannen som sa sig avslöjat pyramidernas hemlighet i Egypten. 

Mannen välutbildad. 

Bjöd hem mig. 

Min nyfikenhet tog över. 

Jag frick så jag teg. Hela mannens lägenhet förvandlats till ett pyramidlaboratorium: väggar, golv, bord och stolar belamrade med tusentals ritningar och fotografier på berömda Egyptiska pyramider. 

”Galenskap,” tänkte jag och flydde med ett pyramid kompendium under armen. 

Här nedanför ett märkligt linjerat pyramidfoto. Galenskap i kubik. 

Idag är det rätt kul bläddra bland alla tokigheterna. Stackars Internet som ärvt skiten. 

Se upp som sagt var.

Rockbäck tippar: Hon tar hem kvällens Mello

Anna Bergendahl med ett inbyggt schweizerur i rösten, går direkt vidare till Globen med, Kingdom Come. Får flest röster i Mellots andra deltävling från Göteborg. Jag är stormförtjust i hennes röst som är överlägset bäst. Fast hennes låt vid förra årets Mello var faktiskt något vassare. Ashes to ashes, lever nu sitt eget liv i matbutikerna. Fått en vinnande startposition som nummer sju.

Mendez feat och Alvaro Estrella med, Vamos Amigos. Låter som en repris på reprisen. Inget nytt alls under stjärnorna. Tjatigt.

Paul Rey ger sig på, Talking in my sleep. Han får fortsätta prata i sömnen utan mitt deltagande. GodNatt!

Linda Bengtzing bjuder på, Alla mina sorger. Vem orkar höra på sorger, när det är fest? Den skrotar vi, innan vi börjar gråta. Fast en stjärna för lång och trogen tjänst.

Dotter jobbar på med låten Bulletproof. Det räcker nu. Tack.

Klara Hammarström går loss med, Nobody. Ja, vem ä denna sångfågel? Jag börjar känna mig för gammal.

Jan Johansen framför avstängda Torstens Flincks låt – Miraklernas tid. Det är Torstens låt-från början till slut. Jan J försöker imitera en raspig Torsten Flinck . Det funkar naturligtvis inte alls.

Sågen fram: Melodifestivalen 2018 Bolibompa

Lördagens Mello från Göteborg började med en hysterisk programledare, David Lindgren. 
En utmärkt artist, men en speedad programledare som om han gick på amfetamin. Finns det ingen i produktionen som äger en broms? 
I publikhavet dyker det då och då upp en clown som gör mig spyfärdig. På scenen helt omöjlig musik att älska: en vandrare som får fortsätta vandra tillsammans med obegriplig okända artister. Knappt någon minns ens Liamoo som vann Idol som Liam. 
Och så då riksbögen, Jonas Gardell. 
En lysande artist och skribent som sökte sin väg ut från tävlingen. 
Trodde aldrig jag skulle sätta mig ner och såga ett helt Melloavsnitt. Senast det begav sig var i tidig ungdom på 1960-talet. 
Då var det Elvis Presley och The Beatles som gällde. 
Allt annat var skit. 
Mammornas och pappornas program. 
Inte alls riktat till oss ungdomar. 
Den första tonårsgenerationen.
2018 har Melodifestivalen tagit steget fullt. 
Bolibompa. 
Barnprogram. 
Mycket riktigt så upplyste mig barnbarnet om, att den där clownen i publikhavet hämtats från-just det-Bolibompa. 
Gör om. 
Gör rätt. 
Byt ut Mellogurun, Christer Björkman. 
Rädda vad som räddas kan.
Krävs brandkårsutryckning. 

Memoarflik: Jag var med när nazisterna mörkades i Sverige

En gång för väldigt många år sedan fanns det inga nazister i Sverige. 
Sa man. 
Trodde man. 
Trots det fanns det verkligen aktiva nazister i Sverige. 
Deras verksamhet mörkades. 
Det hade gått mer än 25 år sedan andra världskriget slutade. Nazisterna krossade för evigt. Trodde man. 
Så var det alltså inte. 
De levde i hemlighet i Sverige. 
Tidningarna, radio och TV på den tiden underskattade kraften i rörelsen. Brydde sig inte ett skvatt. 
Andra sidan visste ingen var de höll till eller vad de höll på med. Det var där jag kom in i bilden. 
Mitt journalistiska väderkorn spårade en skarp nyhet. Genom diverse underliga vägar, hade jag lyckats ta reda på att ett stort hemligt nazistiskt möte skulle hållas på Orust, Bohuslän. Ledarna på den tiden var det äkta paret, Vera och Göran Oredsson. 
De hade trätt fram i en herrtidning i början av 1970-talet och viftat med en hakkorsflagga. Erkände utan omsvept att deras stora idol var Adolf Hitler. Paret sågs mest som en kul krumelur. 
Togs inte på allvar. 
Något eller några år senare skulle det alltså hållas ett stort nazistiskt möte på fagra Orust, mest känd genom Evert Taubes vis konst. 
Nu skulle det sjungas Horst Wessels-sången, hakkorsflaggor svaja för vinden samt medlemmar i strikta nazistiska uniformer. 
Jag en ung orädd och ivrig journalist bestämde mig för nästla mig in på mötet. Vilken story det kunde bli. 
En riktig stor nyhet. 
Meddelade upphetsad chefen för tidningen mitt kommande scoop. 
Tystnad i luren. 
Sedan. 
”Sånt skriver vi inte om. Det kan uppmuntra andra. Vilket kan vara farligt. Lägg ner, Rockbäck.” 
Där satt jag med Svarte Petter. 
Min stora nyhet skulle aldrig få bli en stor nyhet. 
Projektet spolades. 
Av rädsla. 
Tänker ofta på det än i denna dag. 
Speciellt i dag med tanke på vad som händer i Göteborg. 
Om jag fått skriva om det där nazistiska mötet på Orust, kanske läget varit helt annorlunda 2017. 
Om tidningarna, radio och TV varit mer på tårna för över 40 år sedan, hade förmodligen-bara förmodligen-inte ens Sverigedemokraterna funnits till. 
Tänk som det kan bli. 
Och sluta.

Socialdemokraternas eviga tandgnissel

I dag avslutas socialdemokraternas partikongress i Göteborg. Den fick plötsligt spela andra fiolen i nyhetsrapporteringen på grund av terrordådet i Stockholm. 
Givetvis har våra tänder varit på tapeten. Visserligen försiktigt, men ändå. 
Tandgnissel är en evig fråga på socialdemokratiska partikongresser. Jag var med om det redan på 1970-talet. 
Likt förbannat tycker vi medborgare det är egendomligt, att behandlingen av våra tänder inte räknas till den ordinarie omvårdnaden av människokroppen i Sverige. 
Det har alltid varit dyrt gå till tandläkaren. De små justeringar som politikerna orkat med, syns inte i plånboken. 
Nu ska så tandvård bli en valfråga nästa år. I alla fall finns det socialdemokrater i förskingringen som hoppas på det. 
Glöm det, säger jag som varit med. Göran Persson körde själv fram sin gamle fars usla tänder under 1990-talet. Sedan blev det inte mer. 
I sitt tal på partikongressen i Göteborg bakade, Stefan Löfven, in gaddarna i den övriga leveransen för framtiden. 
Det var allt. 
Finansminister, Magdalena Andersson som sitter på penningpungen, lade på lite tryffel: steg ska tas under nästa mandatperiod för en mer jämlik tandvård där tandhälsan inte är en klassfråga. 
Ni förstår själva. Det blir fortsatt tandgnissel i framtiden. 
Jag skjuter från höften: vi behöver en tandvård som bakas in i det vanliga högkostnadsskyddet som gäller för sjukvård. Våra gaddar hör till kroppen. 
Det finns till och med klara och tydliga kopplingar mellan tänderna och kroppsliga sjukdomar som hjärtsjukdomar. 
Basta!

Melodifestivalen ger mig foliehatt

”Foliehatten har kommit bli en symbol, särskilt i bloggosfären, för pseudovetenskap och konspirationsteorier,” skriver Wikipedia. 
Foliehatten kan också skydda från elektromagnetisk strålning och tankeläsning, till exempel från utomjordingar. 
Jo, faktiskt. 
Det är så knäpp jag känner mig inför kvällens Mello från Göteborg. Programledarna är trion Clara Henry, David Lindgren och Hasse Andersson. 
Foliehatten skyddar mig från den elektromagnetiska strålning som strålar mot mig från denna trio: Clara Henry är en Youtubare för barn, David Lindgrens osynliga utstrålning lämnar mig helt likgiltig. Hasse ska sjunga om guld och gröna skogar. 
Startfältet gör mig inte heller en sekund gladare. 
Charlotte Perrelli ska sega sig igenom sitt liv som gjorts om till mitt liv. 
Ace Wilder, 34 år, ska bli 10 år igen bland vilda barn. 
Nä, fy fan. 
Foliehatt på. 
Bättre upp. 
Min vän, Dennis Trees, som bor i Seattle, USA, kommenterade på Facebook min mycket uppmärksammade berättelse på bloggen om min pappas hårda liv. 
Dennis skrev: ”He looks like a movie star of the 1940's and 1950's.” 
It most be, Marlon Brando, Dennis. 
Utan foliehatt.

Melodifestivalen: Barnbarnen spikade direkt Ace Wilders "Don`t worry"

När samtliga melodier var avklarade. Ringde jag mina barnbarn i Dalby och Lomma. Upphetsade barnröster mötte mig i örat.
”Vem vinner?”, löd min fråga.
”Ace Wilder! Oro dig inte”, tjoade barnen i Mello-kör. 
"Don`t worry" som låten mycket riktigt heter, fick till och med Krokodilen från Bolibompa att le lite extra. För givetvis fanns Herr Krokodil med på scenen i Scandinavium i Göteborg, när Melodifestivalen drog igång sin första deltävling. 
Redan före själva röstningen började, klippte alltså mina barnbarn låten direkt. Där dog min spänning i TV-soffan. 
Röstningen hemma i TV-soffan styrs ofta av vad barnen gillar.
Det vilade onekligen något av Bolibompa över premiärprogrammet. 
Barnprogram i glitter. 
Det var min spontana känsla.
Ace Wilder som barnen lärde sig älska redan förra året, var i och för sig favorit innan tävlingen. Däremot en överraskning, att ”Constellation prize” med Robin Bengtsson, också gick direkt till final. 
Mina barnbarn hade här, ”Bada naken”, med Samir & Viktor. Den gick till andra chansen, så jag är säker på att vi får bada nakna i finalen. 
Denna trallvänliga låt kan faktiskt tar hem hela rasket. Det är lite, men bara lite, guld och gröna skogar över nakenbadet. 
Den som lever får se.
Resan till finalen i Globen är lång. Mycket kommer att hända. 
Mina barnbarn är på tåspetsarna.

Memoarflik: Bert Karlsson-asylkungen

Bert Karlsson. 
Alltid denne Bert Karlsson. 
Första gången jag hörde talas om honom var för 46-47 år sedan. Det totalt okända dansbandet Schytts trummis mamma berättade för mig, att bandet fått kontakt med en obekant figur i Skara.  Mamman städade vår lilla redaktion på Lerums Tidning utanför Göteborg.
”Jag tror han heter Bert Karlsson. Har du hört talas om honom?” 
”Nej, det har jag inte. Vad vill han?” 
”Bli manager eller vad det heter, för bandet. Vet inte om man kan lita på den här Karlsson”, svarade en orolig mamma till Schytts trummis. 
Jag sa lite försiktigt.
"De har väl inget att förlora.  Kör på!"
I Skara hade Bert Karlsson bestämt sig för att lämna köttdiskarna i den lokala handeln. Han skulle erövra Sverige med en gammal indian. 
Bert fixade också så grabbarna fick spela in. Det blev stora framgångar för Schytts. 
Ungefär samtidigt släppte Bert Jigs, ”Hallå du gamle indian”. 
Den blev en braksuccé. 
Bert Karlsson var på banan. 
Snart nog erövrade dansbanden hela Sverige. 
Bert Karlsson blev dansbandskungen. 
Några år in på 1970-talet när allt börjat rulla på i ett vilt tempo, fick jag träffa Bert i Skara. Människan höll 110 km även i kurvorna. Telefonerna ringde, människor sprang ut och in, någon kom med en macka till Bert. 
Jag var mitt i den svenska dansbandsvärldens karusell. Mitt i smeten stod dansbandskungen själv som en general som tog 100 beslut i minuten-en upplevelse att skåda. 
Jag fick till slut samman min splittrade intervju, så det räckte till en artikel i GT. Efter det ringde Bert lite då och då. Alltid nya sensationella dansband på gång. 
Varför han hoppade in i politiken, begrep jag aldrig. 
Såg väl en affärsidé även i det. 
Till tidskriften, i veckans Fokus, säger Mikael Ribbenvik, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket. 
”Utan privata seriösa entreprenörer som Bert Karlsson skulle vi inte klara oss”. 
Nu är det asylboende som gäller. Bert Karlsson har blivit asylkungen.
Man måste beundra en sådan stark personlighet som Bert Karlsson. Rasande skicklig affärsman är han också. Utom när det gäller gamla badkar, men det ska jag berätta om en annan gång.
Hur orkar människan? 
Det går fortfarande 110 km i kurvorna.

Malmö FF drunknade i Häcken

BK Häcken-MFF 1-0 
(no more comments)

Fastnar Malmö FF i Häcken?

Frågan är naturligtvis helt på sin plats. Även om min anspelning på Häcken som en lustighet är tämligen uttjatat. 
Förlåt, men jag kunde inte låta bli. För just MFF har laget från Hisingen genom åren blivit en svårslagen nöt att knäcka. 
Hisingen Sveriges femte största ö med 142 000 invånare har inte minst för oss ”blåa” blivit en mardröm. 
Vem kan glömma styrk med 5-0 för några år sedan? 
Läget inför dagens match ser alltså ut som följer: 
MFF har gått som tågen i Japan i de senaste matcherna. Full fart framåt med vinst. Häcken har gått som de svenska tågen. Lite då och då. Men som sagt var. Bara inte Malmö åter fastnar-förlåt-i Häcken.

Volvo Ocean Race: Släkten är värst

Jag vet inte om det finns någon i Lommas stora seglarfamilj som kan skryta med en släkting som är med i den världsomspännande havskappseglingen, Volvo Ocean Race. 
Mannen som viftar med den svenska flaggan på bilden är Martin Strömberg, 33 år gammal, från Orust. 
Hans båt, den kinesiska Dongfeng, har precis gått i mål under eftermiddagen i Göteborg. 
Han drar säkert en suck av lättnad. 
Starten gick i Alicante i oktober, så det har varit en äventyrlig resa över de sju haven. Minst sagt. 
Vi i släkten hälsar Martin välkommen hem. 
Jo, för så är det.
Släkten är alltid värst.
Hustruns kusin, Bengt, är nämligen pappa till Martin. 
Där fick ni allt, era landkrabbor. 
Hustrun har minsann havskappsegling i världsklass i ådrorna. 
Själv är hon gift med en snedseglare. 
Tänk som det kan bli. 
Jag får nog köpa en jolle i julklapp åt henne.
FOTNOT. Länken till Volvo Ocean Race. Klicka HÄR!
Länken till Martin Strömbergs hemsida. Klicka HÄR!

Rivstart i jakten efter SKANDALER i den nya regeringen

Tala om rivstart.
Redan när landets färske statsminister, Stefan Löfven, premiärvisade sina regeringsmedlemmar inför presshorden, tjoade Sveriges vassaste politiske journalist, Niklas Svensson, Expressen: 
”Finns det några lik i garderoben”? 
Löfven svarade inte. 
Nöjde sig med ett snett nervöst leende. 
Jakten var så att säga i gång. 
I vanlig ordning är det naturligtvis den förhatliga kvällspressen som är snabbast ut ur startblocken. 
Ni kan inte ens föreställa er, hur man nu letar efter tex obetalda TV-avgifter, betalningsanmärkningar i kronofogdens register, eventuella fylle-eller knarkskandaler osv.
Gissa om de nybakade ministrarna är nervösa. 
Minns hur Fredrik Reinfeldt offentligt fick städa bort fuskande minister efter minister.

Skandaler, skandaler! 
Trots att Expressen nu är så glad över en icke borgerlig regering, att man t o m flyger upp och ner, öppnar man med ett löst skott på webben. 
Annie Lööf hånar Löfvens feminism. 
Bättre kan du allt, Niklas. 
Det där var inte mycket att komma med. 
Inte ens knallpulver.

Nej, då öppnar Aftonbladet klart starkast med ministrar som verkligen har varit i blåsväder. Snabbt radar man upp diverse klavertramp: 
Nye civilministern Ardalan Shekarabi tvingades avgå som SSU-ordförande efter trixande med pengar och medlemslistor. 
Den nya jämställdhetsministern, Åsa Regnér, vill ta ifrån kyrkan vigselrätten. 
Anna Johansson, Göteborg, infrastrukturminister. Förra året avslöjade Uppdrag granskning att hon attesterat en felaktig räkning åt bolagets vd Bertil Rignäs från investerarmässan i Cannes, Mipim. 
 Så där går Aftonbladet på. 
Inledningsmatchen i Skandal-SM tar alltså AB hem med råge. 
Regeringskansliet själva, hänger inte riktigt med i svängarna. Där har man fullt upp med att datera upp webbsidan. 
Inte ens en bild fanns på plats i eftermiddag.
Fast det kommer. 
Bara man slipper skandaler så. 

Rättelse. 
Av någon anledning döper jag ofta om Stefan Löfven till Göran, när jag skriver ut hans namn. Varför är obegripligt. Nu är det rättat. Heter man Stefan och inte Göran, så ska man också skriva Stefan och inte Göran. 
Basta åt mig själv.

Magister Tutnäsa intar bokmässan i Göteborg

På torsdag öppnar templet för alla bokälskare i Göteborg. Bokmässan. 
För andra året i rad kommer barnböckerna om Magister Tutnäsa att finnas på plats. 
Inför förra årets bokmässa släppte Johan Rockbäck sin första bok om den tokroliga Magistern. 
Under året som gått har han författat TVÅ Tutnäsa-böcker till. 
Det senaste alstret, Rena rama cirkusen, fick ett framgångsrikt boksläpp på Lomma bibliotek för en tid sedan. 
IDUS Förlag som ger ut böckerna, har monter A02:52. Förlaget satsar stort inför årets bokmässa. 
Själv kommer Johan att dyka upp i deras monter på fredag med start kl. 09.00. 
Farfar och farmor stannar hemma i Lomma. 
Vi tar hand om barnbarnen. 
Barnskramla på er.

Melodifestivalen: Oscar Zia till finalen med hjälp av Barack Obama

Det är väl inte precis så, att Amerikas president hoppar hage av lycka i Vita Huset över att slagersnickraren Fredrik Kempe snodde hans kampanjslogan från presidentvalet 2008. 
Barack Obama kommer säkert aldrig att få höra låten eller träffa Oscar Zia som gick direkt till finalen i Göteborg med just, Yes We Can. 
För övrigt blev det magplask får både Dr Alban, Shirley Clamp och CajsaStina. 
Det var ungtupparnas afton med Oscar från Svedala som visade att han kan. Och så då en barnlåt med Ace Wilder som påminde om glada barnprogram en sommarmorgon. Mycket hopp och studs i den final låten. 
Kvällens lågvattenmärke var den s k roliga underhållningen mellan låtarna. Jag tyckte det mest var stillöst med ett programledarpar som gått vilse i ”Feskekörkan”. 
Nej, jag känner mig plötsligt väldigt gammal. En riktigt sur Gubbe som inte skrattar åt trams.
Bättre upp!
Yes We Can-ta ett nytt guld under söndagen. 
Herrarnas stafett i OS. 
Då blir jag plötsligt 50 år yngre. 
HURRA!

Uppdrag Granskning och kvittojournalistiken

Uppdrag Granskning har i två program borrat ner sig i den s k kvittojournalistiken. 
I Staffanstorps kommun resulterade det i en uppstädning av politikernas spritförtäringen. 
I går var turen kommen till Göteborg. Där fann man t o m dolda klädköp i form av en klänning. 
Nu är detta inte alls någon ny form av journalistik. Tvärtom är det den enklaste formen av grävande journalistik. 
Det är bara till att gå till din egen kommun och begära fram kvittona som går under offentlighetsprincipen.

Kvittojournalistiken i Sverige kom i kölvattnet efter att Carl Bernstein och Bod Woodward grävt fram Watergate-skandalen på 1970-talet. En skandal som t o m fällde landets president. Alla vi som var unga journalister på den tiden, drömde genast om att bli Sveriges svar på Carl och Bob. 
Alltså for vi upp till närmaste kommun och begärde fram dittan och datten, men fick mest nobben. Offentlighetsprincipen var ett tämligen okänt begrepp. 
En gång fick jag t o m gå till Kammarrätten för att få rätt. Först då fick jag ut de begärda handlingarna.

Kvinnorna på bilden är Sophia och Sanna på Uppdrag Granskning. 
Sophia har vi lärt känna som en aggressiv kvittoreporter. Frontfiguren. 
Sanna är redaktör och drar i tåtarna bakom kulisserna. 
Två tuffa tränade reportrar. 
Det trodde jag aldrig om Sanna som min hustru passade som en liten behaglig och blyg flicka. Jag själv skulle snart börja riva och slita med offentlighetsprincipen. 
Tänk som det kan gå. 
Nu är det så att Sverige har 290 kommuner (Wikipedia). Två kommuner är avklarade. 
Sophia och Sanna kan fylla Uppdrag Granskning de närmaste åren med kvittojournalistik. Frågan är bara om vi tittare orkar med så många kvitton till.

Paret som skapade Magister Tutnäsa

I dag sammanstrålade Erika och Johan på Bokmässan i Göteborg. 
Erika har skapat den fantastiska illustrationen till boken. Hon har fångat den tokiga magistern som man föreställer Tutnäsa. Bra gjort. 
Fast det började med att Johan först skrev texten. En barnbok där en galet skön fantasi fick fritt spelrum. 
Man kan faktiskt göra vissa paralleller med succéboken, ”Hundraåringen som klev ut...”. 
Hundraåringen rör sig i hela världen medan Tutnäsa håller sig till skolvärlden. 
”När jag får en bild av hur en karaktär ska se ut, baseras den på författarens beskrivning till mig. Med Johans bok kändes det som en självklarhet. Johan har ett rakt och rent språk som inte lämnar luckor till missförstånd”, förklarar Erika Palovaara mitt i röran bland alla bokälskare.
 Det blev till ett möte i Förlaget Idus monter. Förhoppningsvis kan paret skapa ännu mera kul i framtiden. 
”Vi får se”, säger de och skrattar i kapp.

Bokmässan i Göteborg: Magister Tutnäsa på plats!

Ja, i alla fall författaren till barnboken Magister Tutnäsa, Johan Rockbäck. 
På lördag i monter AO2:52 mellan kl 11.15-13.00, kan du träffa honom livs levande på plats. Bokmässan i Göteborg drog alltså i gång i dag, torsdag. 
Det är nordens största kulturmanifestation med 100 000 besökare varje år. En salig bladning av författare, debattörer och bokälskare. Den svenska kultureliten står på tåspetsarna. Media kommer att fyllas till bredden.

Av förklarliga skäl är mitt intresse för IDUS Förlag störst, med förläggaren Ulrika Slottner som härförare. 
Förlaget har i år med över 70 (!) författare. Drivor med spännande böcker och så då min egen son Johans barnbok, Magister Tutnäsa. En bok som för övrigt redan väckt uppmärksamhet, till faderns stora förtjusning. Ja, ni fattar själv hur stort det är. 
För övrigt kan jag inte begripa hur Ulrika kan hålla ordning på alla böcker. Bokuppladdningen gigantisk. 
Själv befinner sig Magister Tutnäsa på varmare breddgrader. Men om far och flyger hastar så landar han i förlagets monter AO2:52 på lördag. Det blir nästan på riktigt med Magister Tutnäsa. 
Brum...nu kör vi...nä, flyger... 

Länken till IDUS Förlags program på Bokmässan i Göteborg. Klicka HÄR! 
Sugen på boken Magister Tutnäsa? Klicka och köp HÄR!