tisdag 18 augusti 2015

”När jag riskerade våra liv”

I går kunde jag berätta om söndagens utryckningar i Lomma. 
I dag kan jag också berätta om dramat i Lomma som fick ett lyckligt slut. Detta tack vare ett rådigt ingripande av en irländare. 
En 14-årig pojke gav sig ut med sin pappa på en s k stå-upp-bräda. Straxt utanför Lomma Beach fångade de hårda frånlandsvindarna upp pojken på bräden. De bar av ut mot öppna Öresund. 
Brädan med pojken kapsejsade. Desperat rop på hjälp. 
En mycket sjövan irländare i en kajak uppfattade nödsituation och räddade pojken. 
Varför ger man sig ut på en bräda när det blåser stormbyar? 
I går drunknade en man och hans 14-åriga dotter, när strömmarna tog dem utanför Haväng, Österlen. 
Varför badar man när det finns varningsskyltar för just livsfarliga strömmar? 
Själv hoppade jag en gång i plurret tillsammans med mina båda vuxna söner på den amerikanska ostkusten. Vi tog ett härligt uppfriskande bad. 
Något förvånad var vi allt över att hela den fantastiska milslånga sandstranden var folktom. Orsaken upptäckte vi när vi stod och torkade oss. 
Varningsskylten. 
Förbud att bada. 
Hajar. 
Jag skäms än i denna dag över att jag riskerat mina söners liv. 
Hatt på en spann. 
Det var jag det.

Inga kommentarer: