I Lomma är Sverigedemokraterna osynliga

Sverigedemokraternas stora kommunalpolitiska problem blir i Lomma synliga. Trots att de i själva verket är helt osynliga. 
Den senaste mätningen som bedöms av förståsigpåare som tveksam, ger SD över 25 procent av väljarkåren. 
Ingen blir egentligen överraskade, mer än de etablerade partierna. Manegen är krattad åt Sverigedemokraterna med både tiggare, flyktingar och sommarens våldsdåd. 
Partiledningen behöver knappt lyfta ens ett finger. Allt tycks gå deras väg. 
Det är nu som SD:s problem tornar upp sig. 
På det lokala planet. 
Hur ska man hitta de kraftkorn som är beredda ta strid för partiets politik i landets kommuner? (texten fortsätter efter bilden)

Helt enkelt ta steget från att vara osynliga till att bli synliga. 
Lomma kommun är ett bra exempel. 
Vid det senaste valet fick Sverigedemokraterna tre mandat i fullmäktige. Nu har det gått en vinter/vår med fullmäktigemöten. 
Inte någon gång har partiets företrädare varit upp i talarstolen. Några motioner har man inte lämnat in. 
Sverigedemokraterna i Lomma har fått 28 035 skattekronor i kommunalt partistöd för 2015 (6675 kronor i grundstöd och 21 360 kronor i mandatbundet stöd). Uppgifterna har jag fått från Lomma kommun. 
För dessa sura skattekronor har Lommas politiska liv fått tre Sverigedemokraterna som är helt osynliga-men finns ändå. 
Fullt synliga som åskådare i det kommunalpolitiska livet i Lomma kommun, men helt tandlösa. Värmer endast stolarna i plenisalen.
Tänkte man på det när man lade sin röst på SD i kommunvalet i samband med riksdagsvalet förra hösten? 
Jag tror knappast det. 
Lurad är ett annat ord. 
Här nedanför har jag i alla fall gjord de osynliga Sverigedemokraterna i Lomma politiska liv synliga, fr v Lina Jonsson, Per Jerlenäs och Åsa P Wittenfelt. 
FOTNOT. Miljöpartiet har/har haft samma växtvärk i det kommunalpolitiska livet. Fast då möjligen i mindre skala.