
Precis som den senaste stormen, slog de hårda, tuffa, vindarna till när mörkret sänkt sig över Lomma. Med natten steg vindens rytande till ett inferno.
På den tiden var det inte fint att bo vid havet. Nej, där bodde fattiglapparna med sin hushållsgris samt några hönor.
Det finns berättelse bevarade om hur Lommabukten virvlande vattenmassor den natten fylldes med skrikande grisar och kacklade höns. (texten fortsätter efter bilden)

Gammelmor Carma bodde i sitt lilla hus tillsammans med sin familj vid Södergård, söder om dagens Lomma, där gamla Västkustvägen pilar fram.
Numera finns naturligtvis inte Carmas hus längre kvar. Det finns inte minsta spår, efter någon bosättning på hållplatsen 2011. Platsen är i dag en busshållplats för 132:an med slutstation Landskrona.
Men tänk om busshållplatsen hade kunnat berätta om det drama som utspelades här för snart 109 år sedan? På hållplatsskylten står det i dag, just det, Södergård. (texten fortsätter efter bilden)



I dag skulle vi säga att Carma förmodligen dog av lunginflammation.
För första gången berättar jag alltså historien om gammelmors Carmas öde 1902.
För första gången får ni också reda på att den berömda stormen över Lomma 1902, skördade ett dödsoffer, Carma.
Bilderna och berättelsen har jag fått av familjen.
Jag sänder en tanke.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar