KLOCKAN!

Die Glocke som den heter på tyska. Denna mardröm till ”karusell”, kan du-om du vågar-förlusta dig med på Hansa Park. Till detta makalösa nöjesfält i Tyskland, for jag för att fira när jag tog klivet in i folkpensionärernas rike.
Jag fastnade i KLOCKAN!
Ja, ni ser detta monster till ”karusell” på bilderna.
-Inte över min kropp till ruin, tänkte jag, rädd om resterna och skickade i väg en av mina vuxna söner som testpilot.
Han som är galen i de mest hemska berg-och dalbanor och annat otyg till karuseller, lät sig spännas fast i klockans kläpp. Sedan gungade härligheten i gång, precis som en enorm kyrkklocka, fast utan klang. Tack för det. Någon måtta får det allt vara. Även med tyska klockspel.
I stället slog det upp eldar runt omkring mig där jag stod och fotograferade färden. Klockhelvetet med de fastspända människorna med min son i kläppen (pendeln) svingade sig högre och HÖGRE upp i atmosfären. Och sedan tillbaka. Rakt ner mot de flammande eldarna. Och så uppåt igen och IGEN. Usch, ja.
-Fan, det är nog sista gången jag får se min son, tänkte jag och blev på allvar riktigt nervös. Visserligen är han en svärmorsdröm, men vad hjälpte det nu?

Nåväl, allt slutade lyckligt och sonen recenserade mardrömsklockan.
-Ja, det var en rysare, fast en otrolig upplevelse. Man hängde där och dinglade. Det var nog det värsta jag upplevt som ”karusell”, sa han och log lätt tagen av klockfärden.
Han har att jämföra med. 1994 var vi i nöjesparken, Cedar Point, Ohio, USA.
Då åkte han dåtidens världens högsta berg-och dalbana med en fallhöjd på 90-120 meter.
-Fast frågan är om inte klockan ändå var en större upplevelse, säger sonen och kramar om sin darrande fader.
Nu återstår frågan?
Kommer klockan att klämta även för mig?
Vågar jag ta steget på 65-års dagen?
Spännas fast i kläppen?
Nja.
OK, vi får se.