Det stora BEKYMRET

Det här är Alva, 6 år, i november. Alva bryr sig varken om krig eller att Lars Ohly ska avgår. Nej, hennes stora bekymmer som överskuggar allt elände på jordklotet, är farfar och trähästen.
Det började på skoj.
-När jag fyller 65 år den 11 augusti, ska jag fira med att åka på den tyska trähästen i Hansa Park. Barnkarusellen, sa farfar till lillflickan.
-Får du plats med rumpan. Tänk om du fastnar?
-Ingen fara, Alva. Farfars rumpa fixar trähästen.
Därmed var farfar fast. Alva berättade för alla hon mötte, att hennes farfar minsann skulle rida på en trähäst.
-Det har han lovat, fastslog Alva med ett bekymrat ansiktsuttryck.
Oron var stor. Det var mer än rumpan. Kommer farfar med sin risiga hälsa upp på trähästen? Och så ska han av hästen utan att slå sig halvt fördärvad. Vad är Lars Ohlys avgång mot detta?
Väl på plats i den väldiga nöjesparken, fanns det inga andra alternativ. De flesta åkattraktionerna skulle omedelbart ge farfar hjärtsnörp. Die Glocke ska vi inte ens tala om.
Det här var något som Alva insåg mer än väl. Därför var spänningen stor när farfar trasslade sig in i barnkarusellen, och letade upp en brun pålle som såg snäll och beskedlig ut. Lite nervös var farfar allt, men har man lovat sitt älskade barnbarn, så har man lovat.
Efter ett visst knixande med stigbygeln som mer påminde om en fotpall, fick farfar över sin sönderopererade höft. Även den omtalade rumpan på plats. Lätt som en plätt. Trähästen gnäggade inte ens, utan verkade nöjd, trots den ansenliga tyngden i sadeln.
Ja, sedan bar det i väg, runt, runt och runt, så farfar drabbades av lätt yrsel. Kusen sänkte sig upp och ner som i skritt. Alla barn skrattade. Alla vuxna skrattade. Farfar kände sig lätt mobbroad.
I dag är Alva mer än nöjd. Det stora BEKYMRET är som bortblåst.
Nu har hon fullt upp med att berätta för alla som orkar höra på att ”min farfar, red minsann på en trähäst i Tyskland”.

INFO: Jag visar ogärna upp ansikten av barn på bloggen. Därför får ni nöje er med vad ni ser av superbarnbarnen, Alva och Jonathan.