Böckernas Rolls Royce kommer aldrig på bokrean

I Torsby, Värmland, kunde man gå på bokrea på Konsum. Nej, bokrean är inte som förr i tiden.
Jag tog mig en tur till Bokia på Burlövs Center utanför Malmö.
-Har ni några inkunabler, frågade jag expediten, i ett försök att lyfta fram årets bokrea.
-Ink..., vad sa du, svarade Frida med tom blick.
Jag förstår henne. Och så gav jag Frida en snabbutbildning i inkunabler, böckernas Rolls Royce. 
I början av 1990-talet fick jag reda på vad en inkunabel var för något. En dag stormade en lärd kamrat in i min bostad. I en liten låda, väl inbäddad i rött sammet, lyfte han med vita handskar upp en liten bok.
-Det är en inkunabel. Boken kostar en halv miljon kronor, sa han och lät mig låna de vita handskarna.
-Inkunabel, svarade jag och fick lika tom blick som Frida på Bokia. (texten fortsätter efter bilden)
Det visade sig att min kamrat i all hemlighet samlade på dessa unika böcker från tiden, och bara då, 1450-1501. I dag vet jag att det är en otroligt fin och svindyr hobby. Bankvalvet nästa, för det här är inga böcker man låter stå och samla damm i en vanlig bokhylla med böcker från Bra Böckers bokklubb under1970-80-talet.
Inkunablerna har i allt för många fall gått en trist slakt till mötes. Många av dessa klenoder har sidor av guld och otroligt vackra handsnidade ornament. 
Därför har det i alla tider förekommit att böckerna slaktats. Sidorna säljs sedan styckevis för stora pengar.
En inkunabel på ett par hundra sidor kan snabbt bli till enorma belopp. Bara Gutenbergs bibel går i sin helhet på flera hundra miljoner kronor. Ni kan själv tänka er vad en slakt av denna raritet skulle ge: sprängd plånbok.
FOTNOT: Det är jag som lagt in en inkunabel i vinjettbilden.