lördag 10 december 2016

Nobeldagen: Bengt Rippe-min läkare borde fått Nobelpriset

Det är med sorg i hjärtat, jag läser alla vackra minnesord i Sydsvenskan om min läkare, Bengt Rippe, njurmedicinen i Lund. Professor, Bengt Rippe, 65, avled efter en tids sjukdom den 20 oktober. 
Han var en sällsynt varm och medmänsklig patientläkare som visade stor omsorg över patientens hälsa. En inte alltid given ekvation. Snarare sällsynt. 
Så här mejlade han mig en gång före en julafton. Dr Rippe hade nämligen gett mig en ny medicin: 
”Hej Calle
Jag hoppas inte att medicinen skall vara för tuff, men man måste kanske ändå vara lite försiktig. Jag är i full gång i mellandagarna, så det är bara att mejla om det är något du undrar över. 
God Jul 
Bengt” 
Tala om patientläkare. 
Jag får också i alla minnesorden reda på att Bengt Rippe var en världsauktoritet inom sitt område: njursjukdomar. 
Han fick flera utmärkelser och priser för sin forskningsinsats. Inte minst det prestigefulla Fernströmska priset för unga forskare 1988. En av hans otaliga medicinska publikation belönades också med ”Landmark Paper of Nephrology”. 
Dessutom var han först med i världen att upptäcka vattenkanaler i cellmembran. Några år senare, 2003, skulle en amerikan få Nobelpriset i Kemi för den upptäckten. 
Jag tänker extra på det idag som är Nobeldagen. Det borde varit min läkare, Bengt Rippe, som fått det Nobelpriset i kemi. 
Om allt detta visste jag ingenting. 
Min läkare var ett geni av sällan skådat slag. Professor Rippe hade fullt sjå med att hålla mig vid liv, så dör han helt plötsligt själv.
Jag har svår acceptera det. 
Saknaden är stor. 
FOTNOT. Läs också mitt tidigare inlägg om Bengt Rippe. HÄR!
Skicka en kommentar