onsdag 19 september 2018

Calle Rockbäck fick exklusiv hälsning från kungen i Bhutan

Ibland är världen upp och ner, känns det som. 
Inget fungerar varken för Stefan Löfven, Jan Björklund eller en ständigt kissnödig moderatledare. Tänk på det nästa gång ni ser Ulf Kristersson i bild. 
Han skaver sig fram med hela kroppen. Även om han står still med hela kroppen. 
Ofta verkar världen upp och ner. 
Även utan en kissnödig Kristersson i bild. 
Nu till en häftig övergång. 
Bhutan är ett litet bergigt kungadöme i östa delen av Himalaya. Inklämd mellan Kina i norr och Indien i söder. 
Landet är nedlusat med heliga religiösa platser som pagoder och annat mystiskt. Det är också ett av världens mest stängda land och blir därför på något vis alltid upp och ner. 
Turism är inte dagens melodi, om man säger som då. 
Döm om min förvåning, när jag här om dagen fick ett vykort från detta stängda land. Avsändare bloggens egen världsäventyrare, Rolle af Trollhättan som snöat in på heliga och religiösa platser som pagoder och annat mystiskt. 
Bhutans kung, Jigme Khesar Namgyel Wangchuk, skickade en hälsning. Rolle af Trollhättan fick också klartecken använda sig själv som frimärke till en kostnad av 4 kronor och 14 öre i svenska pengar. 
Det är utan tvekan det mest märkvärdiga vykort min familj någonsin fått. Hälsa och tacka, Jigme Khesar Namgyel Wangchuk, kungen själv, Rolle. 
Ja, detta på tal om att världen mellan varven känns som upp och ner. Nu blev det på riktigt, som Löfven brukar säga och tittar på Ulf Kristersson.

måndag 17 september 2018

Mässfall

Bloggen har de senaste dagarna drabbats av mässfall. Jag har inte varit kapabel skapa blogginlägg. 
Vilket känns trist. 
För inte säga högst ovanligt. 
Rent av unikt. 
Faktiskt. 
Orsaken är den här. 
Min hälsa har svajat i mastens topp: astmatisk bronkit samt hjärtflimmer. 
Den ansträngda svenska sjukvården har däremot förskonats. Trots givet ambulansläge. Kampen är utspelats på hemmaplan. 
I mitt hem. 
Några läkare har konsulterats via mobiltelefonen. En nödvändighet i stridens hetta för inte helt duka under. 
Senast det blev mässfall på bloggen var den 18 januari 2015. Då hamnade jag på akuten med feber sprutande ur öronen. 
Men ha tålamod. 
Jag är snart tillbaka i gott slag. 
Det måste vara på riktigt som Löfven säger. 
Det har han alldeles rätt i.

fredag 14 september 2018

Nattens fasa-mitt bröst pep 42 000 gånger

Hej, vill gärna berätta om en dag som blev bak och fram. 
Det var aldrig tänkt att bli, så som det nu blev, men ibland blir saker och ting just precis bak och fram. 
Jag har klockan 16.34 fredag eftermiddag, gått upp ur sängen, för i morse vaknade jag aldrig. Orsaken enkel. 
Jag somnade aldrig. 
Hade nämligen haft ett riktigt tufft anfall av astma natten lång. 
Jag hostar fortfarande. Tyvärr går det inte sova, när det känns som du andas genom ett sugrör. Med pip.
Någon gång slog oss tanken ringa 112 efter en ambulans. 
Hustrun gjorde en storslagen insats. Ni vet en sådan man får en guldklocka för efter 25 år. Utan hustrun. 
Ingen Rockbäck. 
I alla fall. 
I morse gick jag upp och skrev en bloggtext om regeringsröran. Illustrerade den med något som kan vara världens största pussel. 
Hela 42 000 bitar! 
Stoppade in Löfven som får en pling från Sverigedemokraterna. En detalj som fyller sin funktion. 
Jag fick till och med ta till TVÅ löpsedlar, för få plats med detta jättelika pussel-se löpsedeln, här ovanför. 
Jo, jag behöll bilden som en illustration till mitt pipande bröst som var just 42 000 pip. Löfven fick också hänga med. 
Allt för humorns skull. 
Slopade däremot texten. 
Gick sedan och lade mig och somnade. Vaknade alltså klockan 16. 34. Gick upp och skrev denna text istället. 
Det kändes mycket ärligare. 
Äkta vara.
Astmaattacken med pipet, lever ett avsevärt stillsammare liv. Vi får se hur natten fungerar, nu när jag vänt bak och fram på hela mitt liv. 
I alla för stunden. 
Här nedanför kan ni se hur löpet hade sett ut, om det varit normalt. Det hade inte funkat. Bara halva pusslet. 
Därför blev allting som det blev, när det egentligen skulle blivit så mycket bättre.  En tillfällig kortslutning.
FOTNOT. Har naturligtvis alla möjliga varianter av astmamediciner hemma. Det hjälper föga, när hela havet stormar. Borde kanske ringt efter en ambulans.

torsdag 13 september 2018

Tid ta adjö av BLOGG sommaren 2018-häng med

Här nedanför följer ett litet axplock om en fantastisk sommar. För mig som bloggare har det varit en ovanligt fin svensk sommar. Jag har blandat både skratt och allvar. Formen har tydligen varit god.  (texten fortsätter efter bilden)
MAJ: 
Sommaren kom till Lomma den 5 maj. 
Mitt barnbarn konfirmerades. 
Vi kunde sitta utomhus under parasollerna och äta. 
”Vilken tur vi har med vädret,” sa vi glatt, utan att veta att solen först skulle gå ner fyra månader senare. 
Svenska jordgubbar fanns att köpa redan den 28 maj. 
Något av rekord. 
Värmen höll på knäcka oss som var skröpliga. Vi fick stanna inne. (texten forsätter efter bilden)
JUNI:
Badlivet i Lomma blomstrade som aldrig förr. För mycket för en äldre kvinna som drunknade. Omständigheterna talar för at hon drabbats av en sjukdom. 
Värmen tuff för Vårdcentralen. 
Ingen luftkonditionering. 
Själv följde jag fotbolls-VM. Satte en femtiolapp på 3-0 till Sverige-Mexiko. Vann närmare 1500 riksdaler. (texten fortsätter efter bilden)
JULI:
Medan badlivet fortsatte blomstra i Lomma, passade jag på fira min blogg som fyllde 10 år. Kan inte fatta att jag lyckats hålla liv i bloggen i hela 10 år. 
Bra jobbat, om jag får säga det själv. 
Det blev också ett riktigt sommaräventyr i ett av Lommas fina naturreservat. Sedan kom den stora smällen för hemvården i kommunen. 
Jag avslöjade att grannar fick ta hand om döende patienter i livets slutskede. Det blev ett hallå utan dess like. 
Kändes skönt få avrunda med de fantastiska dansveckorna, en bit bort från min bostad. (texten fortsätter efter bilden)
AUGUSTI:
Värmen fortsatte hålla Lommaborna i ett strypgrepp. 
Dag som natt. 
Jag testade steka ägg på rampen in till min bostad. 
Det gick inget vidare. 
Blev mest äggröra. 
Sydsvenskan hälsade på. 
Orsaken var att bloggen fyllt 10 år. Stolt som en tupp, blev jag. 
Sovkudden åkte in i frysen, för svalka av Rockbäcks oroliga nattsömn i hettan. Många skrattade gott. Jag med. 
Sedan kom valet. 
Våra tänder drunknade bland alla miljoner till allt och inget. Våra tänder som hör till kroppen blev utan. 
Nu igen. 
Därmed slut på en bloggresa som kunde gjorts mycket längre. Nu rustar vi för höst och vinter. Även på bloggen.

onsdag 12 september 2018

Sverigedemokraterna upp till bevis i Lomma kommun

Visserligen gör ordföranden, Jimmy Ringström, tummen upp för Sverigedemokraterna i Lomma. 
Frågan är om det räcker. 
Spåren av de tidigare insatserna från Sverigedemokraterna i det kommunalpolitiska livet i Lomma förskräcker. 
Efter valet 2010 fick partiet två mandat i fullmäktige. Stolarna stod tomma under hela valperioden. Det kostade oss skattebetalare 82 579 kronor. 
Lommas dyraste stolar. 
Till ingen nytta. 
Trots detta fick partiet ytterligare ett mandat i kommunfullmäktige i valet 2014. Jag illustrerade det på bloggen med tre tomma hattar. 
Inte någon gång har partiets företrädare varit upp i talarstolen. Några motioner har man inte lämnat in. 
Sverigedemokraterna i Lomma har fått 28 035 skattekronor i kommunalt partistöd för 2015 (6675 kronor i grundstöd och 21 360 kronor i mandatbundet stöd). Det är endast ett år det. Uppgifter jag fått från Lomma kommun, skrev jag i ett tidigare blogginlägg. 
För den obefintliga insatsen i det kommunalpolitiska livet, belönade valmanskåren i Lomma i årets val partiet med fem nya mandat i fullmäktige. 
Partiet har också helt nya kvastar under ledning av Jimmy Ringström. Fem nya stolar och ingen som har någon erfarenhet av det politiska livet. 
Tänk när hundratals kilo med kommunala handlingar på dötråkig byråkratisvenska, börjar rasa in? 
Det blir tuffa papper ta sig igenom. Torrare än Saharaöknen. Jag vet. För i mitt oändligt spännande journalistliv, har jag tuggat mig igenom 10 000-tals hopplösa trötta handlingar som aldrig vill ta slut. 
”Det blir givetvis en utmaning, men det måste gå det med, säger en förhoppningsfull, Jimmy Ringström, till mig. 
Den som lever får se. 
Undrar just över hur löpsedeln ser ut till valet 2022?

tisdag 11 september 2018

Sjukvårdens mörka hemlighet-byte av läkare ett riskmoment

Jag har varit en del av den svenska sjukvården sedan 1950. Då var jag ett litet barn. Låg inlagd för scharlakansfeber på Halmstads sjukhus. 
Isolerad. 
Fick inte ens träffa mamma eller pappa. Det var så det gick till för snart 70 år sedan. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna som Liberalernas partiledare, Jan Björklund, säger. 
Mina sjukdomar har stått som spön (förlåt Björklund) i backen. Flera dödligt allvarliga sjukdomar. 
Otaliga operationer. 
Stort som smått. 
Mängder av läkare har passerat revy. 
Vissa bättre än andra. Några slutat som stjärnor inom läkarvetenskapen. Rockbäcks sviktande hälsa en utmärkt träningsrunda mot större uppgifter i USA. Andra gått i pension eller själv avlidet, när de gett järnet för hålla Rockbäck vid liv. 
Hur som helst. 
Det är nu det blir bekymmersamt. 
På en specialistklinik ”ärver” en annan läkarkollega dina irrfärder inom den svenska sjukvården. 
Redan vid det första mötet, märker du att den nya läkaren är dåligt påläst i ditt fall. Det är nu din utbildning av nykomlingen startar. Detta är av yttersta vikt, för det handlar syvende och sist om ditt eget liv. 
En ny läkare med fräscha ögon, kan plötslig få för sig du ska ta hans favoritmediciner. Trots att det du redan har plockat i dig funkat jättebra de senaste 20 åren. 
Fallgroparna otaliga. 
För tillfället har jag ett hjärtflimmer som ställer till mycket oreda för mig. Väntar på en el-konvertering. Det blir den tionde sedan 2004. Brukar fungera alldeles utmärkt. Då har jag fått ett problem på halsen som egentligen kanske inte är något problem alls, utan endast jag som är nojig. 
Min hjärtläkare sedan 2004 är utbytt. 
När vi träffades var han en mycket begåvad ung man. Snart nog både professor samt en internationell auktoritet på hjärtats mysterium. Jag var alltså under den absolut bästa tänkbara läkarvård. 
Ställde till och med upp för honom i undervisningen av läkarstudenter. Berättade under muntration, att ett förmaksflimmer också kan uppföra sig som ett barnprogram i TV, Bo-li-bom-pa. 
Nu har min duktige hjärtläkare fått nya spännande uppdrag i USA. Därför träder en annan läkare in på banan. 
Jag blir omedelbart nervös. 
Jag vet. 
Det blir till börja om från allra första början igen med journalanteckningar, medicinlistor och förhoppningsvis tusen andra viktiga frågor som alla läkare inte är det minsta intresserade av. Det är jag. För det gäller mitt liv. 
Varför berättar jag då allt detta? 
Tänkte det kunde vara bra att veta. 
Insider information. 
Svensk sjukvård är inte bara köer eller väntetider på akuten. Svensk sjukvård är så mycket mer. 
Slutar jag inte nu, är det på väg bli en bok i psykoterapi. 
Därför stopp.

måndag 10 september 2018

Efterspel: Valet som ett fotbolls-VM?

Det är naturligtvis ta sig vatten över huvudet, jämföra en internationell fotbollsturnering med ett politiskt val för styra ett land. 
Trots det finns det faktiskt stora likheter. 
Först och främst är spelpjäserna helt avgörande. 
Utan boll, faller fotbollsspelarna samman. 
Utan mikrofon, går politikerna samma väg. 
Tror ni mig inte? 
När Abraham Lincoln höll sitt berömda tal i Gettysburg 1863 i USA, fick han skrika sig hes för i bästa fall nå fram till de närmast sittande åskådare. 
Om ens det. 
Först några tiotal år senare uppfann Bell en någorlunda fungerande mikrofon. Politikerna levde upp. Fotbollen hade redan börjat rulla i England. 
Vi har nu fått uppleva 2018-års valrörelse. 
Innan valdagen dränktes vi i vallöften. 
Innan ett fotbolls-VM spelar upp, dränks vi av spekulationer kantade med guld och gröna skogar. 
I TV pratas fotbollen upp till ett pågående vansinne som påminner om valfrossan i alla möjliga omöjliga TV-kanaler. 
Det händer att en lirare känner sig trampad på tårna. Då bojkottas genast en tidning eller TV-stadion-minns Zlatans bojkott av Aftonbladet. 
I valracets slutspurt var det Sverigedemokraternas, Jimmie Åkesson, som kände sig förnärmad. 
SVT bojkottades. 
Jimmie gjorde en Zlatan.
Efter matchen är det ungefär samma spelupplägg. Förbundskaptenen förklarar en förlust med att man spelat jäkligt bra idag. 
”Bollen rullade inte vår väg idag. Vi hade varken ribban eller stolparna med oss,” kan inte sägas så mycket bättre. 
I politiken samma visa. 
I natt hörde vi hur medlemmar ur Alliansen ansåg sig spelat avsevärt mycket bättre än det socialistiska blocket. 
Alliansen vann. 
Trots att det slutade oavgjort. 
Eller vann röd/gröna laget med 1-0, alltså med ett mandat? 
På den punkten är fotbollen mycket tydligare. 3-2 är alltid 3-2 eller 0-0 är alltid 0-0. Fast i det politiska spelet kan faktiskt 0-0 vara en vinst med både 1-0 som 2-0. En förlust med, för den delen. 
Förklara det, om någon kan. 
Jag ger upp.
FOTNOT. Testet. Jag har faktiskt stått på samma plats som Abraham Lincoln i Gettysburg. Jag skrek till min familj. I vanlig ordning hörde dom inte ett dugg.