måndag 21 augusti 2017

Lommas fritidsbåtar har fått elefantsjukan

Titta på den lilla båten på löpet här ovanför. Den får numera nästan be om lov få finnas till i Lomma Hamn. Bjuds med armbågen på ett pytte utrymme bland alla storslagna fritidsbåtar. 
För inte alls länge sedan fick den lilla båten vila ut bland andra småbåtar i Lomma Hamn. 
År 2017 är läget helt annat. 
Lommas fritidsbåtar har drabbats av elefantsjukan. 
Större STÖRST. 
Det var det här som slog mig, då jag i dag efter varit justerad en tid, åter gav mig ut med min el-scooter. 
Jag njöt av solen, fast vinden var redan lite höstnarig. Fick ha en smidig tröja på mig. 
För inte alls så länge sedan var Lindströms två slagskepp hamnens ögonstenar. I dag har de drunknat bland alla storslagna fritidsbåtar. 
Tro nu inte jag har något mot den här utvecklingen. Nej, mina ögon vilar vackert i dessa tjusiga gräddbakelser som växer för varje år. 
Själv körde jag hem till mina lakritsbåtar. 
Gillar blanda röda och svarta. 
Det är gott.

söndag 20 augusti 2017

Malmö FF blanka papper

Ett blankt papper på ljusblå botten. MFF:s tränare, Magnus Pehrsson, är lika upphetsande som ett tomt blankt papper. 
Det blev allt tydligare i gårdagens förnedrande nederlag mot AFC Eskilstuna. En förlust med 3-1 borde få en tränare gå i bitar-pappersbitar: gapa, skrika och leva rövare vid sidolinjen. För det kan omöjligt vara så, att inte Magnus Pehrsson såg vad vi alla andra såg: ett MFF som kom till smedstaden och satte ut skorna. 
Oj, vad jag saknade Åge Haraide, Roy Hodgson eller för den delen även Bob Houghton. En gång i tiden karismatiska tränare i klubben. 
Där var det aldrig tal om ett blankt papper. 
Jag har tänkt på det där blanka pappret, sedan jag såg Magnus Pehrsson presenteras som ny tränare för klubben.
Inget liv i människan. 
Samma fes ljumma kommentarer. 
Gång efter annan. 
Ingen explosion. 
”Helt plötsligt såg vi ut som vi gjort i många matcher tidigare”, sa Persson till Sydsvenskan som sin vassaste kommentar. 
Herre min Gud. 
Laget spelade som ett juniorlag under hela matchen. Vid sidan om planen stod ett blankt papper som dessutom genomförde obegripliga byten. 
Varför inte nyförvärvet, 10 miljoners mannen, Carlos Strandberg, fick spela en gåta. 
Varför får Pawel Cibicki, Jo Inge Berget och Alexander Jeremejeff, gång efter annan spela? Tre lirare som är helt ur slag. 
Funkar inte alls tillsammans. 
Mot AFC funkade för övrigt ingenting i laget. Toppen mot botten blev plötsligt botten mot toppen.
Omvänt.
Det är något som inte stämmer i klubben. 
Ett blankt papper är aldrig inspirerande.

lördag 19 augusti 2017

Helkorkat av MFF Support bojkotta lagets dikeskörning

MFF Support bojkottade alltså MFF:s bortamatch mot bottenlaget AFC Eskilstuna. Man hänvisade till uppbyggnaden av klubben AFC och hänvisade bland annat till: ”Vi ser en förening som motarbetar föreningsdemokratin. Vi ser en förening som försvårar och ifrågasätter medlemskap.” 
Vem som tjänade på det? 
Ja, i alla fall inte MFF. 
Det gjorde den märkliga allsvenska klubben AFC Eskilstuna. 
I första halvlek körde man över MFF. Ledde med 3-0 i halvtid. 
I andra halvlek fick MFF en straff som Jo Inge Berget satte. Slut 3-1 till botten-bottenlaget AFC Eskilstuna. 
Nej, den som tog hem hela potten på MFF Supports bojkott var just måltavlan AFC Eskilstuna. 
Malmö FF föll samman precis som laget gjorde mot FK Vardar. 
De hade behövt sina supportrar på läktaren. Nu satt de hemma i Malmö och tjurade. Helt enkelt jävligt korkat. 
Det måste ha varit barn i organisationen som tog beslutet om bojkott. 
Skäms!

Calle Rockbäck: ”Efter allt skjutande och dödande-Lommanatten en skräckfilm”

Det var inget speciellt med fredagen. Det börjar blir vardag nu när man vaknar upp till terrordåd. 
I Barcelona 13 döda och minst 100 skadade, flera allvarligt. 
Så lät i alla fall nyhetsbulletinen i TV-rutan denna fredag morgon. 
Gud i helvete sååå trött jag är på dessa unga arga män som kapar fordon. Sedan plöjer man en väg till sitt eget paradis, genom köra rakt in i intet ont anande promenerande medborgare. Deras väg kantas av döda och svårt skadade. 
Det kunde varit du eller jag. 
De är för fan spritt språngande galna. 
Något drastiskt måste göras. 
Men vad? 
Resten av fredagen kändes det som jag bäddades in i bomull. Jag landade mjukt efter en vecka med svår värk i min högra höft/benet. Jag njöt i fulla drag av ett smärtfritt liv i behaglig bomull, kändes det som. 
Andades ut. 
Bara få finnas till. 
Kvällen avrundades med en film, Pain & Gain. En sann historia som utspelades i Florida i mitten av 1990-talet. 
Den handlade om-just det-tre spritt språngande galna unga muskelbyggare utan IQ som vill bli rika som alla andra i Florida. 
En makalös historia om mord, rån, dubbelmord och rån. Allting precis så galet som det kan gå med äkta dårar i farten. 
”Detta kan inte ha varit sant, sa en förvånad hustru i TV-soffan, när handlingen skruvades upp mot slutet. 
Hon fick omedelbart ett svar. 
Från filmen själv. 
En bred textremsa kördes ut över den pågående filmen.
”Det är fortfarande sant”. 
Det som inte kunde blir värre. 
Blev värre. 
Filmen slutade sent. 
Först efter spöktimmen 24.00 kunde jag något skakad sätta mig vid den stationära datorn. Gjorde ett nyhetssvep över Sverige som blev till en skräckfilm. 
Skjutningar. 
Mord.
Över stora delar av Sverige. 
Jag satt i Lommas spöktimme och läste om hur unga arga män skjuter skallen av varandra. Detta pågår år ut och år in. Enda skillnaden är att numera sprider sig skjutningarna över i stort sett hela Svea Rike. 
De är för fan spritt språngande galna, precis som fordonsförarna. 
När riktas vapen mot dig och mig? 
Ja, det är frågan. 
I dag lördag poppar säkert mannen med sitt pudrade babyface, Morgon Johansson, upp i TV-kanalerna. 
Kör sitt mantra för femtioelfte gången: 
”Vapenlagarna måste skärpas. Vi håller på med det.” 
Vi har hört det till leda. 
Inget händer. 
Därför bjuder jag på detta kollage, när spöktimmen rullar ut över Sverige en vanlig lördagsnatt. 
Må det blir en mord och skjutfri dag. 
Halleluja!

fredag 18 augusti 2017

Terrorn i Barcelona-tummen upp för Facebook

Fantastiska Facebook har en säkerhetskoll. 
Om ens vänner befinner sig som i terrorutsatta Barcelona, kan de anmäla sin säkerhet där. På så vis fick jag redan på att två av mina vänner på Facebook, journalisten Anders Sandström och superartisten Gunhild Carling, som befinner sig i Barcelona var säkra. Klarat sig från den brutala attacken på La Rambla med många döda och skadade människor. 
Bilden här nedanför, har jag satt samman från Facebook. (texten fortsätter efter bilden)
Facebook har också en s k communityhjälp. 
Inte mindre än 7137 människor har gått in och erbjudet sin hjälp. 49 inlägg kommer också från personer som vill ha någon form av hjälp i samband med gårdagens terror i Barcelona. Siffrorna stiger hela tiden. 
Terrorn i Barcelona hamnar därmed i mitt knä, där jag sitter i trygga Lomma, 218 mil bort. Allt det fruktansvärda kommer plötsligt så nära. Varken man vill det eller inte. 
Det är en information som kan hjälpa många människor i nöd. 
Jag blev till exempel tacksam över få veta att Anders Sandström och Gunhild Carling var säkrade. 
Skönt. 
Jag måste får prisa Facebook. 
Tummen upp!

torsdag 17 augusti 2017

Lommatankar i gryningen

För en tid sedan satt jag och Hyvel-Börje och språkades vid i min luggslitna Täppa. Luggsliten efter en kall och regnig sommar. 
För inte alls länge sedan prunkade Täppan av frodig grönska. Jungfrulig blomster till glädje för humlor och bin. 
Plötsligt hör vi ett motorljud, från den för dagen blåa himlen. 
”En Merlin V12 Rolls-Royce”, sa Hyvel-Börje som den naturligaste sak i världen. 
En Merlin V12 Rolls-Royce. De främsta flygmotorerna som tillverkades under andra världskriget. 
Hyvel-Börje kunde inte förstå att jag inte tog den passningen. Oteknisk som jag är, älskar jag däremot den typen av snabba kommentarer. 
Sedan drog Börje den om papegojan. 
Vansinnigt roligt. 
Det är sådan samvaro jag sätter värde på. 
Det finns för övrigt alldeles för många svenska journalist som kan skriva tröttsamt tråkiga artiklar om vattenpumpar. 
Nej, jag saknar Expressens Gösta Ollèn (1918-1996) som var min favorit journalist. Han kunde skriva roligt om precis vad som helst. Det är en stor konst. Gösta hade en penna som inte skapas längre. 
På tal om andra djur än papegojor. 
Holm-Lennart utanför Halmstad, är ensam om i världen, att ha blivit nerskiten av en anaconda, jätteormen, ni vet, när han lirade på en Paul McCartney-bas. En oslagbart kombination. 
Av bara farten glider jag över till sommarens festligaste bild. Den får min lekkamrat sedan snart 60 år tillbaka, Leif Georg, bjuda på. 
En toalettstol som pallar både Montezumas hämnd och Delhi belly. 
På samma gång. 
Så lättroad är jag. 
Ha en bra dag.

onsdag 16 augusti 2017

Calle Rockbäcks galna dag på röntgen i Malmö

Det här är Sofia. Röntgensköterska på Ellenbogen i Malmö. Hon gav mig en glad, tokig och härlig dag onsdag förmiddag. 
Sofia var av en helt annan kaliber, än den surpuppan som hyvlade av mig i går på ortopeden i Lund-se tidigare blogginlägg. 
Mina trassliga höfter skulle röntgas. 
Sofia mötte mig med ett glatt leende. 
”Nejmen, är det inte Magister Tutnäsa som kommer”, kvittrade hon. 
”Jag är i alla fall pappa till Johan som skrivit böckerna, så jag är väl farfar då”, svarade jag förvånat och mådde genast mycket bättre. 
Det visade sig att Sofias dotter var helsåld på Magister Tutnäsa. Något av husguden, förstod jag. 
Det blev plötsligt en röntgen med glada skratt och lustiga kommentarer. Ellenbogen har verkligen en pärla i Sofia. Hon räddade min dag. 
”Nu får du se till så dottern går vidare med Johans andra populära böcker om Flax och Rekordfarfar”. 
”Ja, det måste jag”, svarade Sofia och röntgade mig efter alla konstens regler. Se där-en skönt galen dag på röntgen i Malmö. 
Svensk sjukvård har sina ljusa stunder. 
Sofia till exempel. 
Puss, på dig. 
Tack för att du finns.