Calle Rockbäck: Presskåren om MFF:s nye tränar, Magnus Pehrsson

Jag skulle ljuga om jag påstod att sportjournalisterna stod upp och jublade när MFF igår presenterade sin nye tränare, Magnus Pehrsson. 
Det blev i stället en stilla stund av tankemöda. Kan sammanfattas kort och gott: var det allt efter sparkade Allan Kuhn? 
Nej, ett allt bättre kraftkorn hade nog alla förväntat sig. Bäst sammanfattade, Stefan Alfelt, det i Aftonbladet: 
”Magnus Pehrsson förde upp Sirius till superettan. That`s it." 
Med ett snabbt svärdhugg summerar Stefan i stort sett Magnus Pehrssons tränarkarriär. Jag håller med. Den imponerar inte: tränare för Estland, Djurgårdens IF (fick lämna), Ålborg, Gais och då Sirius. 
Nej, inte mycket att luta sig mot, när det till hösten bränner till med kval till Champion League. Samtidigt ska SM-guldet försvaras. 
Lägger jag samman alla pressrösterna blir det varken fågel eller fisk. Lutar mest åt det senare. I Malmö har vi krav. 
Stora krav. 
Sköna orimliga krav. 
Helst hade vi sett sportchefen, Daniel Andersson, dra fram ess som Jürgen Klopp eller Guus Hiddink. 
Ni förstår själva. 
Kraven i Malmö är skyhöga på den himmelsblåa himlen. Där måste nu Magnus Pehrsson flyga omkring som den tjuvaktiga skatan till hösten. 
Torska går icke för sig. Torsk på Tallinn duger inte. 
Se bara hur det gick för dansken. 
Trots ett SM-guld. 
Sparken.
Rakt ut i det blå.

SVT 60 år: Mina första TV-program-helvete och lycka på samma gång

För att skapa någorlunda balans åt SVT:s 60-års firande, har jag satt in mig som barn i rutan i en 17 tummare. För det var det som gällde 1955. 
Sverige inga TV-sändningar hade, utan jag fick lov följa med Bosse, lekkamraten, hem. Hans föräldrar hade sensationellt nog skaffat sig en TV-apparat. Tidernas underverk bland både vuxna och barn. 
På den tiden fick vi här i Skåne in Danmark som var före Sverige med TV. Orsaken att den socialdemokratiska regeringen med Tage Erlander i spetsen, ansåg TV skulle fördumma befolkningen. (texten fortsätter efter bilden)

Därför såg jag en dansk TV-teater som utspelade sig i en gravkammare. Visst var bilden suddig, men folket rörde på sig i alla fall. Ja, inte liken då, vill säga. 
Jag satt med gapande mun. 
Visst bilden suddig, men det var ju så det skulle vara och se ut på den tiden. 
Ett sagolikt minne. 
Trots jag inte förstod någonting. (texten fortsätter efter bilden)

Några dagar senare den 8 december 1955, var det så tid igen. Hem till kompisen Bosse och landskampen i handboll mellan Danmark-Sverige (15-12). 
Sändes från Köpenhamn. 
TV-bilden naturligtvis suddig och fin. 
En sagolik upplevelse. 
Sport. 
Rörlig sport.
Jag har älskat handboll allt sedan dess. 
Trist bara att Bosses föräldrar drack kaffe med dopp framför TV-apparaten. 
Vi barn fick ingenting. 
Det har jag tagit igen med råge, kan jag lova. (texten fortsätter efter bilden)

1957 var det så tid för oss som bodde i Skåne att få byta ut dansk TV mot svensk. 
Premiär för oss i Skåne.
Det gällde bara få in Sverige, fast vi bodde i Sverige. 
Det snöade som fan. 
Vuxenvärlden skruvade förtvivlat på knapparna. Bankade på apparaten. Skrek åt apparaten. Svor.
Plötsligt hördes ett skrapande brusande ljud. 
Stort jubel i finrummet. 
NU! 
Så dök en suddig Lassie och Elisabeth Taylor upp i snöstormen. 
Bitvis. 
Lite hit och dit och försvann och bitvis igen och igen i all evighet. 
Vi jublade, hoppade och skrek av lycka. 
Sverige på TV, ropade jag ut mot gården på Ellstorp i Malmö. 
Så gick det alltså till när hela Sverige fick svensk TV. 
1957.
Inte 1956.
Detta berättar inte SVT om.

Varning! Testa om ditt lösenord är hackad

Kolla om ditt lösenord är hackad. 
SVT hjälper dig. 
SVT/DOLD ger dig ett snabbt besked.  
Jag har kollat hur läget är för min egen del. 
Jo, mina mejlkonton är hackade-se bilden här nedanför. 
Har precis ändå bytt mina lösenord. Ingen panik för egen del, alltså. 
Kolla genast ditt eget mejlkonto. 
Klicka HÄR!

Öppet brev till Gustav Fridolin-musical.ly

Jag har hört dig till leda stå och prata luft om läroplanen i skolan. 
Du brukar rada upp det ena ämnet efter det andra. 
Bara tomma ord. 
Luft som sagt var. 
Ändå har du missat hela poängen med dagens skola: musical.ly 
Jag kan nu som den förste journalisten i Sverige avslöja för dig, vad som verkligen gäller i den svenska skolan. 
Inte är det matte, geografi eller historia. Några av alla de ämnen du lagt ut i luften. Nej, det är musical.ly, Gustav. 
Det far just nu som en präriebrand genom landets alla skolor. Grabbarna tycker det är löjligt, medan skolornas tjejer BRINNER för nymodigheten. 
Gustav, jämställdheten är som bortblåst. Dina planer om en feministisk politik för en jämställd framtid, har havererat redan i starten. 
Mitt barnbarn, Alva 11 år, testade musical.ly på farfar (mig), Gustav. 
Hon tog sin platta och filmade gubben. 
En märklig musikslinga hördes. 
Jag skulle då vifta med ena handen, gärna med öronen också, Gustav. Sedan lade Alva på massa saker på mig som jag fattade nada av. 
Gustav, jag hade gjort en musical.ly. 
Helt crazy. 
Jag lovar dig.
Fast, utbildningsminister Gustav Fridolin. Det var många gånger roligare än matte, historia och geografi. 
Vad göra åt detta, Gustav? 
Varma skolhälsningar från Calle Rockbäck

Zlatan 11 (!) guldbollar och en staty

Zlatan Ibrahimovic fick sin elfte guldboll på fotbollsgalan. 
Det var väntat. 
Den stora överraskningen var en staty av Sveriges bäste spelare genom tiderna. När den är färdig ska Zlatan-statyn placeras utanför Friends Arena i Stockholm. 
Redan 2009 föreslog jag Malmö en staty av Zlatan-se löpsedeln. En staty tillverkat av det skånska svarta guldet, diabas. 
Och en himmelsblå fotboll. 
Skapat av konstnären, Christer Bording, i Boalt, norra Skåne. Christer är en av världens bäste skulptörer på diabas.
Klass gör klass.
Statyn skulle placeras utanför MFF:s hemmaborg, Swedbank Stadion. 
Ingen nappade på idén. 
Nu blir Stockholm först. 
Irriterande. 
Minst sagt. 
Jag får försöka sova gott ändå.

Domedagen

Läser man av den allmänna reaktionen är domedagen nära. Även stora svenska tidningar med betydelsefulla webbsidor öser på. 
Det handlar nämligen om världen efter Donald Trump vunnit det amerikanske presidentvalet. Spekulationer kring Trumps kommande ministerlista hör, mer eller mindre, hemma i ett skräckkabinett. 
Vad säger då bibeln om domedag: 
”Domedagen kommer efter att Jesus kommit tillbaka och hämtat hem de frälsta. Då skall alla människor dömas efter sina gärningar. Yttersta domen.” 
Koranen fyller på med att ge den förtappade hopp om ett nytt liv efter domedagen. Hur nu det ska gå till? 
Världen drar också paralleller mellan Trump och Hitler. 
När jag googlar blir jag nästan förskräckt. 
Något har gått snett i den allmänna villervallan. 
Tänk om det blir precis tvärtom? 
Donald Trump som världens jultomte? 
Nej, det vete fan. 
Fast allt snicksnack om domedagen är naturligtvis överdrivet. Det brukar bli något helt annat i verkligheten. 
Frågan är bara vad?

Ett saltkar med allsvenskt sting-i Halmstad

Halmstads BK slår HIF och går till Allsvenskan i fotboll. 
Gråt och tandgnissel i Helsingborg.
Sorg.
Våldsamma fans.
Laget ner i Superettan. 
Vreden stor. 
Tränaren, Henke Larsson, hur värdelös som helst. 
Jubel och klackarna i taket är det däremot i Halmstad. 
Det ska firas. 
Lagets tränare, Janne Jönsson, lovar i TV en fest på Hotell Svea, söndag kväll. 
Det är här min besynnerliga historien om att litet saltkar kommer in i handlingen. Hotell Svea är en klassiker i Halmstad. 
På bilden sitter jag med ett saltkar som är över 70 år gammalt.
Från just Hotell Svea i Halmstad.
Efter jag kommit till världen för över 70 år sedan, firade min pappa det grundligt. 
På, jaha, Hotell Svea i Halmstad. 
Saltaste gossen i staden, hade sett dagens ljus. 
Pappa blev så till sig i rocken, att han norpade med sig ett saltkar hem. 
Därför kan jag varje morgon salta mitt frukostägg och hälsa Halmstads BK välkommen till Allsvenskan, med ett saltkar som är över 70 år gammalt. 
Bättre än jordnötter.
FOTNOT. Fast jag håller på MFF. HBK och Elfsborg delar andra platsen.