Minister Annika Strandhäll kallades hora-slår tillbaka med mustasch

Nu slår socialförsäkringsminister, Annika Strandhäll, tillbaka mot hor anklagelserna från moderaten, Delmon Haffo. 
På Twitter sätter hon på sig en mustasch för stödja männens kamp mot prostatacancern. 
Kampanjen som pågår hela November ut kallas mycket riktigt movember. 
För moderaten Delmon Haffo gick det inget vidare. Han fick sparken på grått papper. 
Tacka fan för det. 
Kallar man en minister för hora som filmas och läggs ut direkt, är man mer än korkad.
Även skrattarna på hor-videon städas bort. 
Det är inte utan man undrar hur det står till med IQ bland modertopparna. 
Undrar också över om partiledaren, den numera tilltufsade Anna Kindberg Batra. 
Kommer även hon sätta på sig en mustasch? 
Hennes make, komikern David Batra, har från och till en gedigen pröjsare. 
Möjligen kan hon få låna den. 
Annars är det fler i regeringen som stöttar Annika Strandhäll i horkampen, förlåt, mustaschkampanjen-se bilden här nedanför från Twitter. 
FOTNOT. Jag lånar gärna ut min gråa mustasch till Kindberg Batra-se den lilla bilden till höger, här ovanför.

Hora och hund

Jag har på ålderns höst lärt mig två nya ord som är två väldigt gamla ord: hora och hund. Moderatpolitikern, Delmon Haffo, kallade ministern Annika Strandhäll för hora. 
Givetvis sköt Haffo sig själv i benet och blev helt riktigt hudflängd. Han kastas omedelbart ut från allt som har med moderaterna att göra (hoppas jag). 
Partiledaren, Anna Kindberg Batra, ajar och bajar. Vrider sig fram och bak. 
När jag växte upp kallade vi ingen för hora. Vi sa luder. om vi sade något alls, till någon som blev känd som vandringspokal. 
Hund sade vi till hunden som gläfste. 
I den muslimska värden har orden en helt annan laddning. 
Hora är det värsta skällsord som kan sägas till en kvinna. 
Hund är det värsta skällsord som kan sägas till en man. 
Vi har över en halv miljon muslimer i landet. Därför är det som det är. 
Två nya ord som är väldigt gamla i svenska språket, men som fått en helt annan betydelse. Kulturkrocken tydlig. 
Ett vredens år, när Donald Trump valts till president i USA. 
Vi låter Snoddas sprida lite frid: 
”Haderian hadera, haderian hadera, 
medan daggen gått till ro på ängens gräs.”

Bruksvallarna-skidpremiär med norska cigarrer

Här sitter jag på bilden och drar i mig astmamediciner. För hänga med tiden, är jag korrekt klädd: norsk lusekofta med tillhörande klämkäck mössa. 
Allt utmärkt stickat av min svägerska i Skene. 
Det är inget märkligt med det. 
Det är inte heller märkvärdigt med att jag drar i mig astmamediciner. Nej, jag är inte skidåkare, utan har astma på riktigt. 
I dag är det som bekant skidpremiär i Bruksvallarna. Vinterstudion i SVT stampar för köra i gång. 
Vi har nu fått lära oss, att friska vältränade skidåkare drar i sig norska cigarrer som jag kallar astmamedicinen för. 
”De rör sig i en gråzon. Friska människor ska givetvis inte ta astmamediciner. Visst kan det ha betydelse. Vidgar bland annat luftvägarna,” säger dopingexperter-läs mina läkare-till mig och skrynklar ögonbrynen. 
Redan 2011 blev det liv om astmamedicinerna. Marit Björgen använde det. Den svenska stjärnan, Anna Haag, sa då att 90 procent av alla skidåkare tar astmamediciner. Ett förvånande uttalande som numera drunknat bland alla norska cigarrer. 
Ingen minns det. 
Därför känns det konstigt med dagens skidpremiär i Bruksvallarna. 
Och Vinterstudion kommer lalla på fram till våren. 
Snart är det jul.

Världspremiär på Pang i Bygget-Eva Rydberg först

Idag eller Australiensk tid i morgon, har Fawlty Towers som i Sverige blev Pang i Bygget, premiär i Perth, Australien. 
John Cleese själv, önskar på Facebook lycka till med föreställningen. 
Det är inget konstigt med det. 
Då upptäcker jag att uppsättningen i Perth körs ut som en världspremiär på scen för Fawlty Towers, alltså Pang i Bygget. 
Jag kan mycket väl tänka mig att Eva Rydberg sitter och morrar hemma i Helsingborg. Pang i Bygget körde Eva på Fredriksdalsteatern sommaren 2014. Det blev en rosad föreställning med Adde Malmberg som kolerisk hotellägare. 
Världspremiären för Pang i Bygget. 
På Fredriksdalsteatern. 
Inte alls på Regal Theatre i Perth. 
Broadway kastar redan lystna blickar. Fattiglappen John Cleese räknar kulorna som rullar in i en allt stridare ström. 
Det kan han behöva, efter varit gift med en plockfågel. 
Eva Rydberg var i alla fall, först i hela världen med uppsättningen. 
Rätt ska vara rätt.

Matoraklet Edward Blom: Förbjud julmarknadsglöggen

Det är till helgen som julmarknaderna lägger sig som ett pärlband ut över Svea Rike: hemgjort godis, julbockar, grytlappar med tomte, trevliga juldukar och tusen andra prylar med julstämpel på. 
I de små rara inramade bodarna med ljusslingor säljs lotter, till förmån för den lokala idrottsklubben. 
Mitt i julröran står alltid någon och bjuder på glögg till en billig peng. Det är mot den här förflackningen som gastronomen, Edward Blom, slår till. 
I tidningens Fokus senaste nummer avrundar Edward sin krönika, riktad mot de svenska julmarknadernas glöggande: 
”Detta sliskeblask har de mage att saluföra som glögg. Förbjud.” 
Jag håller faktiskt med Edward. Denna vidriga Bob-saft kryddad med kanel och mandel är precis som Edward säger: Sliskeblask. 
En vidrig soppa som saluförs under falsk flagg som glögg. Det är som bjuda renat på sockrat kranvatten. 
Glögg är en svensk kvalitetsdryck som vi ska värna om. Svensk lagstiftning förbjuder alkohol i glöggen på offentlig plats.  Därför saftglögg på svenska julmarknader.
Annars kan starktvinsglögg spetsat med lite konjak smaka godis. Jordgubbssaft hör hemma på barnkalas. 
Edward Blom som jag gillar högt, har alldeles rätt. 
Förbjud sliskeblasket!

Lommaspaning efter kannibaler-svenska landslagstjejer låses in

Det pågår ett U20-VM för damer i fotboll i Papua Nya Guinea som ligger bortglömd av världen nordväst om Australien. 
I morgon möter Sverige just Papua Nya Guinea i huvudstaden Port Moresby klockan 10.00 svensk tid. Visas tydligen i TV12. Utrikesdepartementet varnar för att resa till landet med våldtäkter, häxbål, våldsam kriminalitet och kannibalism. 
Därför låses de svenska flickorna in på lyxhotellet. Det är absolut förenat med livsfara att gå ut i staden. Natt som dag. Säkerheten kring flickorna rigorös. 
Det verkar helt galet. 
Jag som har varit med en stund i livet minns den svenske upptäcktsresanden, Sten Bergman för 50-60 år. 
Han reste mycket i landet. 
Utan bli uppäten. 
Berodde kanske på att vita människor var för salta i smaken och dessutom något sura i köttet. Nej, favoritkäket var allt en grillad eller kokt japan. 
Det var godis på menyn. 
Om sina äventyr skrev Bergman böcker och reste runt i Sverige och höll väldigt populära föredrag. 
Det var på den tiden informationskanalerna mest hörde ångradion till. Ja, även där berättade Sten Bergman ofta om sina äventyr som ingen någonsin kunde kolla fakta. Det var alltså fritt fram för äventyraren att krydda sina berättelser. 
Jag glömmer aldrig boken, Min far är kannibal, som kom ut i slutet av 1950-talet. Den skakade om en yngling rejält, vill jag lova. 
I dag är Sten Bergman (1885-1975) gömd och glömd. Kanske lika så bra det.
Hur man kan spela ett U20-VM för damer i detta land är en gåta. Den gåtan heter Sepp Blatter. Mannen som var så korrupt att även kannibaler fick ett fotbolls-VM. 
Missa inte matchen i morgon. Kolla bara upp rätt tid. Jag är osäker.

Lommaförfattare opererad-mitt i REKORDröran

Förlåt en orolig fader. 
Min son Johan har väl inte tagit sig vatten över huvudet? 
Den 3 december blir det boksläpp på Lomma bibliotek (kl. 12.00-14.00) av Johan Rockbäcks senaste barnbok: Fummel & Drummelrekordet med Flax och Rekordfarfar i huvudrollen. Boken släpps på IDUS Förlag. Garanterat med nya vansinnigheter av Rekordfarfar till Flax förtjusning. 
I dag släpper förlaget dessutom också Rekordboken. I samband med Bokmässan i Göteborg testade förlagschefen, Ulrika Slottner, en spännande idé. 
Johan skrev de tre inledande meningarna. Sedan fick vem som helst skriva in tre nya meningar som höll samman till en story. 
Det blev hela 195 REKORDförfattare till Rekordboken. En av dessa var minsann Lasse Åberg. Boken blev väldigt intressant. Det funkade, nämligen. 
Mitt i denna REKORDröra opererades i dag på förmiddagen författaren själv. 
Den ena foten krånglat länge nog. 
Det sågades ben. 
Hyvlades. 
Ja, allt sådan hemskt som måste göras för att en fot ska bli en riktig fot igen.
Jag tryckte örat mot dörren in till operationsrummet. Johan skrek inte en enda gång utan var REKORDtyst. 
Det är mycket nu, som sagt var. 
Bara han inte nu tagit sig vatten över huvudet? 
Det räcker med att pappan har vatten i knäna.  
Här kan ni gå in och läsa Rekordboken med 195 författare.