Orostider

Det slår aldrig fel. Efter midsommarens fröjder med sill, nypotatis, jordgubbar och regn, smyger det på en förtappad själ: orostider. 
Det är då den yngre generationen drabbas av hybris: semestern. 
Nära och kära, släkt och vänner som ännu har ork och kraft flyger och far, bilar kors och tvärs genom Europa, hyr stuga i Kebnekaisemassivet för slåss med myggen och köpa renhorn av en lapp. 
Det är då som den stora oron infinner sig. 
Gammelfar och gammelmor sitter hemma i stugan och våndas. En monumental oro: måtte allt gå bra. 
Ni känner säkert igen det. 
Oron rider en natt och dag. Även om den märkvärdiga mobiltelefonen underlättat kontakten med bilder, text samt mellan varven en levande röst. 
Vi följer med de vilda färderna på en gammal skolkarta. 
Minns när vi själva for land och rike runt med barnen. 
Minns när bilen kraschade i Narbonne Plage i södra Frankrike. 
Hustrun kedjerökte av nervositet. 
Minns när bilen lade av i juli månad bland snödrivorna på Sognefjellet i Norge. 
Hustrun bet i växelspaken av nervositet. 
Åkte fast för fortkörning i USA. 
Hustrun tuggade fyra bugg och en coca cola av nervositet. 
Ibland lyckades vi få fram ett meddelande till gammelfar och gammelmor som satt hemma och våndades. 
Inga problem. Allt bra. Vi har väldigt roligt. Barnen skrattar och hustrun kvittrar som en koltrast. 
Inte fan fattade vi att de där hemma höll på dö av oro. 
Vi är själva där nu. 
Orostider. 
Det ska bli skönt när Sverige börjar rulla på som vanligt i snömodden.

Premiär för drönare i Lomma!

Egentligen är dagens teknikutveckling lite för mycket för min lilla hjärna. Ta bara det här senaste med drönare eller hexacopter. Första gången jag hörde talas om det var när USA satte in drönare mot terroristmål i Pakistan. 
Obemannade farkoster som lätt som en plätt spårade upp och förintade sin fiende. 
Nu har t o m den första drönaren dykt upp i lilla Lomma. Fast i civila och helt ofarliga sammanhang. 
Det är mera en sofistikerad leksak för gentlemän som liksom jag vägrar bli vuxna. 
Poängen är att drönaren kan filma minsta lilla lus på markytan. 
Du ser mannen på den lilla bilden med den röda jackan med de konstiga glasögonen eller vad det nu är. Det är han som spanar in alla småkryp.

Det här är alltså historiska bilder för Lommas del. Den första drönaren eller hexacoptern som den också kallas för. 
Jag fick bilderna av Peter A som var ute på kiss-och bajsrundan med sin vovve. Plötsligt vid norra stranden dök en drönare upp. 
När jag fick bilderna, blev jag först tveksam till om det var lagligt. 
I dag vet jag bättre. 
Detta är vad som gäller; 
vill du flyga drönare för kommersiellt bruk krävs tillstånd från Transportstyrelsen. Men för privat bruk behövs inget tillstånd så länge drönaren hålls inom synhåll. Några mer omfattande regleringar finns inte. Det är svårt för polisen att kontrollera bruket av drönarna (Sydsvenskans webbtidning).  
Med andra ord. Det är bara till att flyga på. Men se för allt i världen till så att du inte tappar bort din drönare, för då blir du olaglig.