På ett sjukhus är det emellertid så ordnat, att hela världen möts på ett eller annat vis. Vanligtvis tänker inte patienten alls på att hen stiger in i en mänsklig smältdegel som sjukling på ett lasarett.
Stort eller litet sjukhus saknar betydelse.
Antingen är det medpatienter med öden värre än döden. Andra gången kan det var någon i vårdpersonalen.
En doktor med erfarenhet från, Läkare utan gränser.
En sjuksköterska eller undersköterska som äger en personlig historia, värd en spännande bok eller film.
I dag mötte jag på det stora sjukhuset en person som var det sista: en spännande bok eller film. Jag fick monterad en apparat som ska mäta Rockbäcks inre mystiska liv. Vi fann snart varandra, på ett sätt som bara män kan göra, när män finner en frände i livets sjudande labyrint.
Han berättade att han kom från Persien (Iran) som flykting till Sverige under 1980-talet. Ayatollah Khomein återvände hem från sin exil i Paris i samband med den islamiska revolutionen 1979.
Snart nog, berättade min vän för mig på det stora sjukhuset, blev han Ayatollah Khomeinis personliga livvakt.
Ett tufft jobb, eftersom Ayatollan levde under ständiga dödshot.
Sedan bröt kriget ut mellan Iran (Persien, föredrog han kalla sitt gamla hemland) och Irak. Det blev ett både blodigt och långdraget krig.
Då valde min vän att fly till Sverige. Trött på både krig och Ayatollah Ruhollah Mousavi Khomein ständiga lögner.
”Jag upptäckte att han ljög. Det blev för mycket. Jag ville inte leva med en lögnare. Jag flydde och har nu skaffat mig ett bättre liv i Sverige.”
Jag återvände hem till Lomma. Fast nu visare än i morse.
Irans gudomlige ledare, Ayatollah Khomein (1902-1989), var alltså en lögnhals. Visst händer det märkliga saker i livet.
Var det inte Donald Trump som dammade av fake news?
Trodde vi.
Fanns redan på mullans tid.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Inlägg
