Låt hjärtat va me
allt du gör beror på de
när du tycker nånting kommit på glid
ja, då är det tid att le.
Den populära texten sjöng, Sonya Hedenbratt 1969, i det populära TV-programmet, Jubel i busken.
Succé.
Vi sjöng med i stugorna.
Det var samma år som vi gifte oss.
Därför firade vi igår 50 år som gifta.
Då-1969-var det bara jag och min unga hustru, Anna-Lena 20 år, i vår egen obefintliga familj. När vi nu, 50 år senare, samlades på Slaktaren i Lomma för en lysande middag, oslagbar köttfrossa och mer därtill, var vi elva personer med vuxna barn, respektive samt barnbarn. Utan Anna-Lena och mig, hade bordet varit tomt.
Vi tittade på varandra och, ja, det var tid för det där leendet som Sonya Hedenbratt sjöng om. Det är faktiskt inte många som når fram till Guldbröllop: cirka 50 000 par gifter sig varje år. Mer än hälften slutar med skilsmässor.
Sorgligt men sant, enligt SCB.
Ytterst få når fram till Guldbröllop. Vår Herre tar hem folk på vägen, om Herrskapet förstår vad jag menar.
Receptet?
I vårt fall var det jag som gasade. Anna-Lena bromsade. När jag sedan drabbades av en radda dödliga sjukdomar, var det Anna-Lena som gasade samt drog med mig som förvandlats till en bromskloss.
Men framför allt.
Låt hjärtat va me...så blir man till slut allt i ett.
FOTNOT. Ja, det är vi på bilderna. Håll till godo. Kärleksblicken på bilden här nedanför. Tagen från en helicopter. Bara en sådan sak-på väg högt upp i det blå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar