Tror mig känna igen de flesta av de bästa bland MFF:s spelare och ledare långt bak i ledet. Det är jag inte ensam om.
Fast i går efter MFF säkrat sitt historiska tjugonde allsvenska guld gick vi bet. Den äldre gråhårige mannen dök upp överallt där en TV-kamera rörde sig.
Inte nog med det.
Han tog utan att skämmas det minsta över den centrala rollen för spelarna-de riktiga hjältarna.
Mannen skrattade, sjöng och tjoade längst fram när spelarna efter matchen kallades ut för hyllas på arenan.
Det var ett högst besynnerligt agerande.
Den riktiga stjärnan, Daniel Andersson, höll sig i bakgrunden.
I stället fick vi en linslus av sällan skådat slag.
På Sydsvenskans stora dragarbild i papperstidningen och samma bild på webben, sitter figuren givetvis centralt placerad med en liten nalle under armen-se löpet.
Till och med på guldfesten på en krog i Norrköping sitter han och flinar i bakgrunden när Aftonbladet interntjuvar Rasmus Bengtsson.
Frågan är vem är då denna rekordartade linslus?
Någon som vet?
Swidde är värd sin vikt i guld. Normalt en osynlig motor som har till uppgift se till så både stora och små detaljer fungerar för spelarna.
Swidde är alltså väl värd sin plats i första ledet.
Utan Swidde hade klubben brakat samman. Det gäller hålla ordning på materialboden som normalt är Swiddes hemmaplan.
Jag förstår om det kunde kännas skönt att få stå i rampljuset för en dag.
Bra jobbat, Swidde.
Nu vet vi vem du är.
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar