TV-serierna som slog mig knockout!

När Sveriges TV-publik pysslar med att sy, städa, bönder som gifter sig och kockarnas kamp, har mina TV-upplevelser skakat om mig i sina grundvalar. 
Det började med 64 avsnitt Breaking Bad. 
Jag hade aldrig sett något liknande. TV-serien blev till en drog man inte kunde vara utan. Jag fick vila nerverna i månader. 
Sedan var jag klar för, True Detective, med Oscarsbelönade Matthew McConaughey, Woody Harrelson och Michelle Monaghan. 
Färgstarkt skådespeleri med en handling som utspelar sig i Louisiana, USA. 
Nya nervpirrande avsnitt. Sorgflor när serien tog slut. 
Till slut Fargo. 
Inte filmen som jag minns som väldigt bra. Ruggig. TV-serien med samma namn. Värre ändå. Många gånger. 
Den golvade mig helt. 
Knockout. 
Det var det jävligaste.

Nej, en vanlig svensk TV-tittare är icke tränad för den här sortens TV-serier. En annan minns fina, gulliga Raskens för snart 40 år sedan. 
För inte tala om den segaste TV-serien som någonsin visats i historien, Godnatt, jord (1979), efter Ivar-Lo:s klassiska roman. 
I sju avsnitt-420 minuter-bar fattighjon till statare hinkar i ultrarapid. Inte ens ett tempo som en T-Ford. 
Regissören, Keve Hjelm, fick t o m Guldbaggen för eländet. 
Usch. 
I jämförelse är dagens moderna TV-serier som, Breaking Bad, True Detective och Fargo, Formula I med spets. 
Makalöst välgjorda. 
Suveräna skådespelare. 
Härliga miljöer. 
Påkostat till max. 
Spänning så t o m tuben Karlsons klister i städskåpet gick upp i limningen. 
Fast se bara inte dessa TV-rökare för sent på kvällen. Då får ni garanterat problem med sömnen. 
Håll någons hand. 
Ett bra tips.

BONUS: VATTENBUFFEL I PIZZAN

Läs om pizzan i Aftonbladet.