Haveri

Så det kan gå. 
I dag-torsdag-blir det inget på bloggen. 
Orsaken. 
Haveri. 
Nej, det är inte datorn som havererat eller något skeppsbrott i Öresund. Det är jag själv som förvandlades till ett stort misslyckande under förmiddagen. 
Haveri. 
Alltså. 
Orsaken är en ovanligt tuff hjärtmedicin som jag tar just nu. 
Den är icke att leka med. 
Det gjorde jag. 
Ändå. 
Jag tar den på morgonen. En form av hjärtats frukost. 
En timme senare är jag i praktiken utslagen. Det är som om själva livet rinner av mig. Då finns det endast ett läge. 
Sängen. 
I dag bestämde jag mig för trotsa naturlagarna. 
Jag ville ut. 
Andas. 
Möta levande människor. 
Hustrun lastade in mig i bilen. Det bar av till Coop som ligger vid Centrumtorget i Lomma. Där slocknade jag. Inte helt men nästan. 
Vid brödhyllan bet jag samman. 
Vägrade ge upp. 
Låg som en hög över kundvagnen. 
Stretade vidare som en skeppsbruten. 
Släpade mig mellan hyllorna. 
Undvek människor. 
Slog mig ner i en tom spelhörna. 
Uttorkad. 
Fick en vattenflaska av en stressad hustru. 
Räddningen. 
Krånglande mig till bilen. 
Hem. 
Slocknade i sängen. 
En äkta mänsklig haverist. 
Kommer aldrig någonsin mer att utmana medicineringen. 
Fått nog. 
Förlåt mig kära hustru. 
Därför blir det inget på bloggen i dag. Den här texten räknas nämligen inte. 
FOTNOT. Fick boken, Bomben på 770 sidor, med posten i dag. Handlar om ett knapptryck från kärnvapenkrig. Suck.