fredag 11 oktober 2013

VM-kval och falska autografer

Jag sitter med en nött lagbild från Rekordmagasinet från 1955. 
Fotbollslandslaget  som spelat 1-1 mot Norge.
Klassiska namn som målvakten Kalle Svensson.  
Två blaffiga autografer fasttejpade. Rakt över Kalle Svensson och halvbacken från HIF, Åke Jönsson. 
Störande. 
Tid för ett avslöjande;
Autograferna är inte äkta. Avkalkade med karbonpapper. 
En inte helt ovanlig metod bland oss fotbollsgalna gossar på den tiden.
Allt har sitt pris. 
Tre Roy Rogers för Kalle Svensson och en Roy Rogers för Åke Jönsson. 
Min lekkamrat Rickard som satt på det äkta guldet visade affärssinne. 
Hårdvaluta. 
Den med Roy och pållen Trigger avgjorde hela köpet.
Målvakten Kalle Svensson, HIF, var målvaktshjälten alla dagar i veckan. Därav den högre kostnaden för kalka av hans autograf. 
Förlusten av filmstjärnan Roy Rogers gjorde inte så mycket. Jag hade gott om dubbletter. 
Ja, sedan var det bara hem och klippa och klistra in autograferna på landslagets lagbild i Rekordmagasinet. 
Kalle Svensson autograf till vänster på bilden här ovanför är äkta vara, medan den till höger från lagbilden är en förfalskning. Kom till med karbonpapprets hjälp. 
Allt det här kom jag och tänka på tack vare VM-kvalet mot Österrike i kväll. 
När lagen möttes på Praterstadion 1957, vann Österrike med 1-0. Jag lyssnade på Lennart Hyland i ångradion och tummade på mina falska autografer. 
Jag skäms fortfarande över tilltaget. 
Hur det går i kväll? 
Sverige vinner med 2-0. 
För övrigt är det 58-åriga brottet preskriberat. 

1 kommentar:

björn sa...

Känner igen det. Varför var Roy Rogers så populär? Ingen hade väl någonsin sett honom på film.