Visar inlägg med etikett strömsberg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett strömsberg. Visa alla inlägg

lördag 18 juni 2022

Paul McCartney 80 år-så kom Beatles till Sverige (jag var med)

 

I Strömsbergs Brukshandel i norra Uppland satt jag en ljummen sommarnatt 1963 med några kompisar. 
Drack Trocadero som då var en ny läsk. 
Lyssnade på Radio Luxemburg i en dammig liten radio med burkljud som öste ut rocklåtar. Sveriges Radio/TV vägrade nämligen spela ungdomens musik på den tiden. 
Sorgligt men sant. 
Plötsligt exploderade vår ångradio. 
Please Please Me, ekade bland affärens mathyllor. Följdes upp med fler häftiga rocklåtar. 
Ett nytt band hade sett dagens ljus. 
The Beatles! 
Bandet slog direkt knockout på oss ungdomar. Jag minns precis vad vi skrek rakt ut: 
”Det var det jävligaste.” 
Något liknande hade vi aldrig hört. 
Elvis Presley hade vi lämnat bakom oss. Hans låtar dog liksom efter lumpen i Tyskland. Ersattes också med löjliga filmer. Nu kom något helt nytt som förlöste den insomnade rock'n'rollen. Vi jublade så mjölken surnade. 
Det var tider det, mina vänner. 
Och så fyller geniet, Paul McCartney, 80 år idag den 18 juni. Den där gången för snart 60 år sedan kunde vi aldrig tro få uppleva det. 
När bandet senare på hösten turnerade i Sverige skrev Nya Wermlands-Tidningen att bandet spelade "amatörmässig hambo". 
Tjoho! 
Grattis geniet.

 

fredag 17 juni 2022

Därför firade jag min namnsdag Axel

 

Moster Greta bodde under sin livstid i Strömsberg. Ett av dessa berömda vallonbruk i norra Uppland. 
Hon var gift med skogshuggaren Martin (dog 1975) som var bror(!) till min morfar Axel som gick bort julaftonen 1943. Det är efter honom jag heter Axel. 
Greta och Martin underbara människor. Vi älskade verkligen varandra. 
Moster Greta som gick bort för mer än 40 år sedan, hade som andra namn Margareta med namnsdag den 20 juli. Då slogs det på stort. 
Avsevärt viktigare än födelsedagen. 
Det bakades sju sorters kakor i stugan. Kokkaffet puttrade. Moster Greta sjöng gärna för gästerna. Morbror Martin tog sig några raska supar ute i vedboden. Det var ett namnsdagsfirande som fick skogens folk att trivas. 
Ett stort tack till alla som hörde av sig på min namnsdag Axel. Själv tänkte jag mest på min morfar Axel i Rocknö som jag aldrig fick träffa. 
Det är sådant som svider.
Tack igen alla Facebookvänner.
Skickar er mina tankar från Lomma.


måndag 26 mars 2018

Rocklegenden Jerry Williams är död

Ray Charles slog igenom i Sverige. 
Marilyn Monroe avlider. 
I Sverige hade en engelsk rockartist slagit igenom med, Darling Nelly Grey. Det var sommaren 1962. 
Erik Fernström som han egentligen hette, såldes in som engelsman. Det var engelsman eller amerikan som gällde för oss ungdomarna på den tiden. 
Då fick man genast ett försprång framför de svenska rockartisterna som vi ungdomar hade svårt att acceptera. 
Den sommaren som alla andra somrar vistades jag i norra Uppland. Jobbade som skogshuggare. 
Ung och stilig. Vältränad. Svarthårig med en fjunig mustasch (bild på löpet). 
En varm sommarkväll kom alltså Erik Fernström, alias engelsmannen Jerry Williams, frontfigur till gitarrgruppen The Violents, till ortens festplats Heden. 
Eftersom den nye rockkungen var het, vallfärdade vi ungdomar till festplatsen ute i skogen. Minnen bubblar upp. 
En karavan med stora amerikanska bilar vaggade in på festplatsen. Stockholmsraggare. Vi blev genast spaka. De hade stor respekt med sig. 
Karavanen var rockkungens följe från Stockholm. 
Ur den första bilen steg alltså Jerry Williams. I vit tuff kostym. Brudarna skrek. Vi boys stod avvaktande en bit bort och tuggade på en smal kokt med bröd. Lite hembränt i en pappmugg. Det var så det skulle vara.
Sedan blev det ett jävla röj på scenen.  Jerry öste på så tallarna kroknade. Det var en häftig upplevelse. 
Jag glömmer det aldrig. 
Jerry Williams skulle bli hur stor som helst som svensk rockkung. Det kunde vi inte ens drömma om. 
Resten känner ni till. 
Nu har Jerry Williams lämnat oss. Gått till de sälla jaktmarkerna. Där får han nu lira tillsammans med sin store idol, Elvis Presley. 
Fram till Elvis gjorde lumpen i Västtyskland.
Efter det blev det mest sirap kvar av Elvis Presley. Om detta var Jerry och jag eniga.
Tack för att du fanns, Jerry.