Världens farligaste resa planeras i vårt kök-till liken i berget

 

Här sitter Bloggens äventyrare, Rolle af Trollhättan, i vårt kök och planerar världens farligaste resa. Målet är att få se en begravningsplats(!?) i Amazonas. 

Liken står rakt upp och ner begravda i en sarkofag utefter en bergvägg. Vaktar dalen som det så vackert heter. Maken till en begravningsplats har väl sällan skådats. 

Det är verkligen ingen dussinvara till turistresa som Rolle ger sig ut på. Sent i morgon fredag lyfter planet från Amsterdam. Landar ca 11 timmar senare i Bogotá, Colombia, Sydamerika. Utrikesdepartementet skriver. 

”Iaktta särskild försiktighet. Särskild försiktighet i de större städerna.” 

Här stannar Rolle några dagar. För som han säger se sig omkring. Sedan tänkte han ta bussen till Ecuadors huvudstad, Quito. 

Avråddes. 

Alldeles för farligt, så det blir flyg till Quito. Möjligen inte mycket bättre där. 

Snarare värre.

Utrikesdepartementet skriver. 

”Iaktta särskild försiktighet. Säkerhetsläget har försämrats kraftigt under de senaste månaderna. Var försiktig även i de områden som tidigare varit trygga. Väpnat våld har förekommit också på turistmål. Stölder och rån förekommer, särskilt i större städer." 

Skönt och veta att Rolle är en mycket rutinerad resenär. Har varit med förr, som det så vackert heter. Jag har skrivit om hans äventyr på bloggen många gånger. Han har rest i hela världen. En gång tog han sig liftande fram i Afrika. Bara en sådan sak.

Efter vilat upp sig i livsfarliga Quito, bär det i alla fall av med buss mot Amazonas och Peru. Målet är som sagt var den märkliga begravningsplatsen i sjunde himlen, skulle man kunna säga. 

Fast mer om sarkofagerna i Carajía, när Rolle är på plats som vi hoppas på. 

Lycka till Rolle (fyller 80 år 2024)! 

Var jävligt rädd om dig.

 

Två OS-guld: Tar sagan Nils van der Poel slut nu?

 

Det kanske inte blir mer än så här. Ett sagospel i fem akter som Strindbergs Lycko-Pers resa. 

Avrundade Nils van der Poel sin sagoresa med att vinna 10 000 m? Ta hem sitt andra OS-guld och krossa världsrekordet. Mycket talar för det. 

Alla sagor slutar lyckligt, så även den här. Kan inte bli så mycket bättre. 

Egentligen ska det inte gå. 

Nils van der Poel kommer från den gamla brottarstaden Trollhättan-minns tungviktaren Bertil Antonsson mfl. Där finns inga förutsättningar fostra en skridskotalang. 

Det enda staden har att erbjuda är en inomhushall för bandyspel. Det räckte tydligen för en supertalang och träningsfantom som Nils van der Poel. 

Tala om saga. 

Trollhättans kommun hängde inte alls med i svängarna. Här nedanför skylten på deras webbsida några timmar efter Nils van der Poel blivit stadens guldgosse. 

Tomt var ordet.

Inte ens en bild.

Fel var också ett annat ord. 

I Thailand hängde emellertid bloggens äventyrare, Rolle af Trollhättan, på med kompis Lasse. 

Repris på reprisen. 

En GT. 

Visst är det kul vinna OS-guld. Och Elvira Öberg som fyllde på med en silvermedalj i skidskytte. 

JIPPI!

 

Nisse från Trollhättan dubbel världsmästare i skridsko - den omöjliga bragden

 

Det ska bara inte gå. 

Trollhättebon, Nils van der Poel, vinner först världsmästartiteln på 5000 meter. 

Bara det otroligt. 

Igår-söndag-vann han också 10 000 meter på tiden 12, 32, 95. Nytt världsrekord. 

Nisse från Trollhättan blev därmed dubbel världsmästare i Nederländernas skridskomecka, Heerenveen. Det är faktiskt en helt omöjlig bragd. 

Skridskofantomens träningsförhållande hemma i Trollhättan, får stjärnorna från Norge och Nederländerna att gråta av bedrövelse. 

En bandyhall. 

Slättbergshallen med en 250 meters bana att träna på. En skridskobana ska ha 400 meter. 

I Slättbergshallen spelar bandyklubben, Gripen, i andra divisionen. 

Arenan byggd just för bandy. 

Det är alltså här som Nils van der Poel sliper formen för krossa allt motstånd på isovalen. 

I en bandyhall. 

Otroligt men sant. 

Det ska inte gå, men för Nisse från Trollhättan fungerar det med all tydlighet. 

Nils van der Poel måste få bragdguldet. Allt annat är hur tokigt som helst. 

Bildsvep här nedanför. 

Överst i andra raden längst till vänster, Nils van der Poel, med delvis unga ny förmåger i klubben SK Trollhättan. 

Bild nummer två. 

Nils van der Poel i täten för ett träningspass/tävling i bandyarenan och till slut den omöjliga bragden. 

Dubbel skridskovärldsmästare.

 

Skoldöden i Trollhättan-Lisa Holms mördare: Stardolls älskare

En stor svart ruta. 
Precis så känner jag mig, inför det som inträffade i Trollhättan. 
På Facebook skrev jag i morse: 
GodMorgon i Stugan. Det är inget nytt att det finns svenskar som känner en viss oro för det okända som utifrån kommande främlingskap. Man kanske borde känna mer rädsla för, ”Andersson och Pettersson och Lundström och ja”. (populär signaturmelodi Lennart Hyland Karusellen 1950-tal)
Anton Lundin Pettersson
Mer finns inte att säga. Om honom, vill säga. 
I dag kom också åtalet mot Lisa Holms eventuella mördare. Det finns starka DNA-bevis mot mannen.  
Jag borrade lite i hans intressen. 
Det visade sig att 35-åringen prenumererade på sajten, Stardoll-Fame, Fashion & Friends. Stardoll är världens största online community för tjejer som älskar mode, trender, smink och läppstift. 
Jag nöp några bilder från sidan. 
Visst påminner dessa Stardolls om Lisa Holm? 
Rätt så ruggigt, faktiskt.
Den svarta rutan känns plötsligt större.

Skolvåldet-tre döda i Trollhättan: Veckans Brott hade scenariot i premiärprogrammet

Våldsdådet på en skola i Trollhättan i dag, blev för min del en kuslig koppling till premiärprogrammet av Veckans Brott med Leif G Persson och Camilla Kvartoft i veckan. Camilla följde en stor övning. En skola hade drabbats av det oförklarliga våldet med dödlig utgång. 
Nu har det blivit verklighet i Trollhättan. 
En maskerad ung man tog sig in i Kronogårdsskolan i Trollhättan med 400 elever. Han hade med sig flera stickvapen. 
En vuxen man ska vara död. Enligt obekräftade uppgifter rör det sig om en lärare. 
Två barn ca 12 år och ca 15 år svårt skadade och förda till sjukhus. 
Ytterligare en man med svåra stickskador är allvarligt skadad. Operation pågår.
Gärningsmannen i 20-års åldern sköts ner av polisen. Han gick till attack mot poliserna när de trängde in i skolan. 
Gärningsmannen opereras just nu för sina skottskador. Man har också förstärkt bevakningen av sjukhuset. 
Just nu är läget mycket oklart. Ta väldigt mycket med en nypa salt. I det här akuta läget har vi inte fått all information.  Det fladdrar omkring både den ena och den andra uppgiften. Detta skrivs vid 14-tiden.
Jag följer händelseutvecklingen i SVT2. 
FOTNOT. Vid en presskonferens som polisen höll i Trollhättan med start kl. 16.00, bekräftades att tre person i nuläget är döda: ett av barnen, en elevassistent samt gärningsmannen. 
(bilden här nedanför är från dramat i Trollhättan)

Fick ”hyllningstelegram” på sin 60-års dag: Avskedad!

När alla andra svalkade sig i badet, satt jag under mitt parasoll i Täppan. Vårdade min nackspärr och bläddrade i gamla pärmar fyllda med artiklar som jag skrev för över 40 år sedan i tidningen Arbetet. 
Plötsligt poppade det upp ett märkligt klipp som visar hur tuff den svenska arbetsmarknaden var en gång i tiden. 
Filaren Henry Johansson firar sin 60-årsdag med släkt och vänner, kaffe med tårta. Då får Henry ett telegram från sin arbetsgivare, Stridsberg & Björck i Trollhättan. 
Efter 37 år på företaget får han sparken på grått papper. På sin födelsedag. Ett sketet telegram från sin arbetsgivare. Tack och adjö i present.
Sorgligt. 
Andra tider. 
Ruggiga tider.

Nyare tider, men inte annorlundare journalistik. 
Läste i gårdagens Kvällsposten om hur läkarna lyckades sy fast en avsågad hand. 
Jag bläddrar vidare i pärmhögen med mina artiklar från en svunnen tid. 
Plötsligt får jag läsa om Smögenfiskaren, Nils Karlsson, som inte bara fick handen utan hela armen avsliten. I tre delar. Nisses arm fastnade i vinschen. Panik. Dessutom långt ute till havs. Ordet dramatiskt räcker inte ens till.
På Uddevalla lasarett fanns på den tiden en helt otrolig läkare, Torben Tofte, då 45 år. Han sydde samman alla delarna av armen, så Nisse kunde återgå till fisket. 
Inte nog med det. 
Några månader senare fick Kungshamnsfiskaren, Håkan Viktorsson, också armen avsliten. Doktor Torben Tofte fick åter ta ta fram nål och tråd. Och lyckades igen. 
Jag skrev alltså för 41 år sedan om samma typ av olycka som Kvällsposten slog upp stort i gårdagens tidning. 
Inget är nytt under solen. 
Märkligt nog fastnade filaren Henry Johanssons hemska avskedstelegram i mitt huvud. 
Kan det bero på nackspärren?
FOTNOT: På den tiden var Gösta Axelsson, Uddevalla, min fotograf. Vi utvecklades till ett oslagbart team.