En sak är då säkert.
Någonstans finns det en beundran, över en person som frivilligt utsätter sig för torktumlas i offentlighetens ljus. Sverigedemokraternas, Jimmie Åkesson, fick nämligen en ovanlig svettig afton ibland SVT:s strålkastare under söndagskvällen.
Först tumlades han i sakta gemak som siste partiledaren i Utfrågningen. Det gick väl sådär. Svajade betänkligt om skatterna och klimatfrågorna. Valde hänvisa till svar på Facebook. Knappast godkänt.
Mådde klart bättre av migrationsfrågorna som är hemmaplan.
Klagade över värmen i TV-studion. Fick torka bort svetten i pannan. Det blev inte bättre. Snarare tvärtom.
På Utfrågningen följde Agenda.
Där dyker den politiske legendaren-oraklet. Carl Bildt, upp i grå kostym. Precis som han brukade ha som talskrivare åt moderatledaren Gösta Bohman under 1970-talet. Jimmie Åkesson var inte ens född då.
Det skulle debatteras EU. Swexit, den svenska modellen för lämna EU. Ni förstår själva. Med Carl Bildt skruvades tempot upp på torktumlaren.
Det såg snarare ut som rektor Bildt tog klassens busfrö i örat. Det började kännas som tuffa tag för Jimmie Åkesson. Inte alls konstigt att människan svettades.
Då avrundade Agenda med Frankrikes president, Emmanuel Macron.
En hyperbegåvad människa som ställde alla svenska partiledare i skamvrån med sin karismatiska framtoning.
På ett rakt och tydligt sätt förklarade han vitsen med ett gemensamt och starkt EU. Klart och tydligt, så till och med jag fattade. Avrundade med såga Jimmie Åkesson som för dagen inte var klädd i landskapsdräkt.
”Denna person är oförenlig med er historia och era värderingar.”
Torktumlaren gick nu på högvarv. Skakade om hela rummet och TV-soffan som torktumlare brukar göra som går på högvarv.
Där fick Jimmie Åkesson för han passade på en tidigare fråga, att välja mellan Putin och Macron.
Sverigedemokraternas partiledare såg blek ut om nosen. Gick säkert hem och tog sig en whisky.
Det var han värd.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar