Numera blir man inte förvånad, när människor rasar över saker och ting i vår omgivning. Sociala medier fylls varje dag med inlägg från våra medmänniskor som stormar över än det ena, än det andra.
Det är ganska enkelt hitta bittra inlägg/kommentarer över någonting som är ingenting. En gång i tiden var det papperstidningarna som blev slasktratten för den folkliga vreden. Därför blev jag förvånad, när en av våra kvarvarande papperstidningar, bjöd mig på en insändare om förstoppning, diarré, liktornar samt dylika tingest.
Här var ingenting som blev någonting i skvalpet efter MeToo-rörelsen.
En kvinna gick nämligen bärsärkagång över reklambranschen som endast använde kvinnor i medel mot nämnda åkommor. Precis som förstoppning, diarré, liktornar samt dylika tingest, endast drabbade kvinnor och inte männen.
Ni förstår ingenting blev plötsligt någonting.
Jag kan tröst kvinnan med, att jag i min bekantskapskrets, har åtskilliga män som kan intyga stunder, då toalettstolen blivit en kär gammal vän.
Här nedanför en bild på hur min hammartå behandlades år 2013.
En annan gång ska jag visa en bild på kompisens fasansfulla liktornar.
På tal om när ingenting blir någonting.
Tack för mig.
torsdag 25 januari 2018
När ingenting blir någonting
Etiketter:
Calle Rockbäck,
förstoppning,
ingenting,
insändare,
liktornar,
MeToo,
reklam,
sociala medier
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar