Synålen

Sedan slutet av 1800-talet tror vi människan har uppfunnit det mesta av det bästa som vi dagligen har runt omkring oss: vi fick bilen, telefonen, kyl och frys, mediciner, datorn, Internet, elen som gav oss ljus i vårt hus samt tusen andra praktiska samt opraktiska saker också, för den delen. Atombomben hade jag gärna varit utan. 
Hjulet anses annars vara den största mänskliga uppfinningen. Den äldsta indikationen på hjulets existens är i form av en sumerisk bildskrift från Erech från ca 3500 år f.Kr, enligt Allt om Vetenskap. 
”Pytt”, säger jag och kikar in i ögat på en synål som uppfanns redan för 35 000-40 000 år sedan. (texten fortsätter efter bilden)

Det här är Karin Bojs. Hon är flerfaldig prisbelönad vetenskapsjournalist. 
Nu håller jag på och läser hennes senaste praktverk, ”Min Europeiska familj-de senaste 54 000 åren”. 
Karin har med DNA-teknikens hjälp spårat sin livstråd 54 000 år tillbaka i tiden. Här kan vi tala om släktforskningens Ronaldo eller Zlatans betydelse för fotbollens artisteri. 
Det är en makalös spännande resa som Karin Bojs tar med mig på. (texten fortsätter efter bilden)

Mitt i allt det komplicerade som Karin skriver med förvånansvärd lätt penna, vänder hon på mina tankar. Hon menar att synålen med öga mycket väl kan vara människans största uppfinning. 
Utan en synål med öga kan man t.e.x. inte sy täta kläder. Det har varit viktigare än vad vi tror för mänsklighetens överlevnad. 
Den första historiska synålen med öga hittades i Kostenki, Ryssland, med en ålder upp till 35 000-40 000 år, skriver hon.
Välgjord. 
Av djurben. 
Tanken svindlar. 
Den 19 oktober blir det offentligt vem som får Augustpriset. 
Ge Karin Bojs det i facklitteratur.