Hemsjukvårdens änglar i Lomma

Jag ska ärligt erkänna. 
Före min olycka den 3 april, hade jag ingen aning om att det fanns något som kallades för hemsjukvården. För mig var allting hemtjänsten. 
Nu vet jag att så inte är fallet. 
Hemsjukvården, i kommunal regi, tar hand om alla i Lomma kommun som behöver sjukvård i hemmet. Det behövde jag när jag skrevs ut från sjukhuset. 
Det var på så vis jag lärde känna Andrea, Ann-Sofi och allt vad sjuksköterskorna hette som sprang dygnet runt i veckor till mig. 
Änglar hela bunten. 
Fantastiska människor.

Ann-Sofi, den inlagda bilden, förvandlade snabbt vårt mexikanska matbord till ett förråd av alla möjliga omöjliga sjukvårdsartiklar. Jag lovar, det behövdes mer än väl. 
Det skulle visa sig bli en mäktig tuff kamp med att få ordning på mina svåra skador på höger ben som var dubbelt så tjock mot normalt. En våldsam blodsamling höll på spränga, inte bara benet, utan hela mig i luften.

Det krävdes otaliga omläggningar, tills benet, faktiskt, exploderade i ett blodbad. 
Under en veckas tid, dag som natt, gång efter annan, sprang dessa änglar. Alltid med ett leende och torkade gammalt illaluktande blod. 
Omläggningar på omläggningar på omläggningar osv. Aldrig en sur min. 
En dag tryckte Ann-Sofi dit en vanlig hederlig dambinda med hög sugförmåga-bilden nedanför. Det var en förfärlig tid som fick mig nästan att ge upp. Hemsjukvårdens änglar gav emellertid aldrig upp. 
Tack för det. 
En annan dag opererade ortopedens läkare in en vakuumpump. 
Den storyn tar vi en annan gång. 
FOTNOT: Hemsjukvårdens tjänster räknas inte in i högkostnadsskyddet. Du får allt betala kalaset själv. Sprutan mot blodproppar som jag tar varje morgon, tar jag numera själv. Då spar man 190 kr gången.